Bakterier hittar landminor
Landminor fortsätter att döda och lemlästa människor åratal efter att ett krig har upphört. De finns nedgrävda i ett sjuttiotal länder, och bland de värst drabbade är Afghanistan, Moçambique och Kambodja.
En ny metod att upptäcka landminor i marken utvecklas nu av en svensk forskargrupp under ledning av fil dr Irina Smirnova och professor Peter Brzezinski vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, i samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut. Den går ut på att bakterier sprids över ett minfält och fås att fluorescera, dvs lysa när de utsätts för UV-ljus, om de hamnar intill en mina.
Bakterier har förmåga att snabbt anpassa sig till nya förhållanden. I sprängämnena TNT och DNT finns kväve och kol. När dessa läcker ut från minorna i marken, vilket alltid sker, kan jordbakterier använda ämnena som näringskälla.
I det aktuella projektet utgår forskarna från en bakterie som naturligt har utvecklat det maskineri som kan bryta ner TNT och DNT. Den del av DNA-strängen som kodar för det enzym som bryter ner ämnena har dock bytts ut. När den förändrade bakterien kommer i kontakt med sprängämnet, luras den därför att inte tillverka nedbrytningsenzymet utan i stället ett fluorescerande färgämne. Preliminära försök visar att detta fungerar väl i laboratoriet. Nästa steg är att förbättra känsligheten och finslipa metoden för användning i fält.
Tanken är att från helikopter på natten och under belysning med UV-ljus fotografera ett minfält som besprutats med de genförändrade bakterierna. En jämförelse med flygbilder tagna på dagen avslöjar var minorna ligger.
Eftersom det är mycket ofördelaktigt för bakterien att ha genen som kodar för det fluorescerande proteinet, kommer den sannolikt att göra sig av med den efter en tid och återgå till sitt ursprungliga skick.
