Den sexuella läggningens födelse

Under 1600- och 1700-talen dömdes inte mindre än 1 500 personer, nästan alla män, till döden. Omkring 600 av dem avrättades för att ha haft sex med djur, den sista år 1778. Även de utsatta djuren dödades. Fler människor dömdes till döden för tidelag än för exempelvis häxeri. Från samma tid finns endast ett tjugotal rättsfall som rörde människor som haft samlag med person av samma kön.

Tre sodomitiska synder

Jens Rydström är forskare vid Centrum för kvinnoforskning, Stockholms universitet, och har undersökt tidelag och homosexualitet under tidigt 1900-tal. Han slår fast att lagstiftningen från medeltiden och framåt beivrade ”trenne sodomitiska synder”. De tre synderna var att ha sex med djur (tidelag), att ha sex med personer av samma kön och att ha ”onaturlig” sex. Med det sista menades, om man går till rättspraxis, icke-barnalstrande sex som exempelvis anal- eller oralsex med personer av motsatt kön, samt onani.

Dessa tre kategorier betraktades som avsteg från normen, den sanktionerade, barnalstrande sexualiteten mellan man och hustru.

Tidelagen var dock den sodomitiska synd som beivrades mest. En orsak till att just tidelag bestraffades så hårt var sannolikt att de sågs som brott mot själva skapelseordningen: gränsen mellan människa och natur ifrågasattes. Dessutom var man rädd för att tidelagen kunde resultera i befruktning, som man i så fall inte visste hur man skulle hantera.

Sverige skilde sig från många andra länder genom att ett så stort antal män åtalades och dömdes för detta. Ordet tidelag är känt sedan 1538 i svenskan. Våra grannländer saknar exempelvis inhemska ord för företeelsen. Varför det är så har forskarna ännu inte någon förklaring på.

Homosexualiteten i fokus

Av de tre sodomitiska synderna var det i och med 1734 års lag bara tidelag som medförde dödsstraff. Men i 1864 års strafflag kom homosexualiteten i fokus. Själva ordet skapades omkring år 1870, och under sent 1800-tal började homosexualitet att inom den växande medicinska forskningen betraktas som en onormal form av sexualitet, som en sjukdom. Lagstiftning och rättspraxis under 1900-talet började se till intresset för personer av samma kön i stället för till enbart penetrationen. Den sexuella läggningen blev viktigare än enskilda sexuella handlingar.

– Det är först under 1900-talet som man talar om homosexuell identitet eller läggning, menar Jens Rydström. Även om många människor under alla tider haft sex med personer av samma kön, så är det först i och med moderniseringen som man börjar tala om den homosexuella människan, eller snarast mannen, som en egen kategori.

Det innebar att den moderna homosexualiteten kom att ses som en inneboende egenskap hos vissa människor, i stället för ett tillfälligt beteende. Den homosexuelle mannen sågs som en produkt av den anonyma storstaden. Endast ett tiotal av de mer än 1 500 personer som åtalades för homosexuella handlingar under åren 1913-44 var lesbiska kvinnor.

Tidigare var det som sagt penetration, främst av djur, som beivrades. Tidelaget var ett uttryck för unga mäns sexualitet då onanitabut var mycket starkt. Flera rättsfall nämner unga män som idkar tidelag i grupp. Under 1900-talet blev det i stället homosexualiteten som sådan som problematiserades, och för att lagföras behövde den inte ens uttryckas i penetration, utan i ömsesidig onani eller liknande.

Först efter år 1900 började homosexuella handlingar och sexuella handlingar med djur att ses som väsensskilda. Den lantlige tidelagaren – som han brukade kallas under 1700- och 1800-talen och som var vanlig i det gamla Bondesverige – försvann samtidigt ur det allmänna medvetandet. I dag existerar han snarast som en märklig schablon.

Först 1944 avkriminaliserades såväl homosexualitet som tidelag i Sverige.