Migrän handikappar miljoner

Migrän påverkar såväl uppmärksamhet som minne och reaktionstid mellan attackerna.

Är det farligt att ha svåra migränanfall ofta? Och löper den som har migrän större risk att utveckla demens? Ännu vet vi inte svaren, men vår forskargrupp är intresserad av hur migränsjukdomen utvecklas. Vi håller på att undersöka om, och i så fall hur, det finns risk för komplikationer.

Vad är migrän?

Migrän är en kronisk, delvis ärftlig, neurologisk sjukdom som kännetecknas av återkommande anfall med svår pulserande halvsidig huvudvärk. Därtill kommer illamående och ljus- och ljudkänslighet samt att huvudvärken intensifieras vid fysisk ansträngning. Dessa karakteristika särskiljer migrän från ”vanlig huvudvärk” som ofta beror på långvariga spänningar i bland annat tugg- och nackmusklerna.

Ett migränanfall inleds ofta med att individen får oro i kroppen, svårt att koncentrera sig och tänka klart samt blir lättirriterad. Ibland föregås anfallet av okontrollerat gäspande trots att man inte är sömnig. Tidigt under anfallet påverkas hjärnbarken så att det uppstår aurasymtom. Aurasymtom är närmast unika för migränsjukdomen, men drabbar inte alla. Ungefär var tionde migräniker har auraeffekter vid varje anfall, medan ungefär var tredje patient har aurasymtom då och då.

Aurasymtomen består av synfältsdefekter, så kallade skotom. Vanligast är det så kallade flimmerskotomet, där den drabbade upplever att delar av synfältet faller bort, förändras eller påverkas på annat sätt. Flimmerskotom kan upplevas som mycket skrämmande första gången man drabbas. Många anser migränauran vara det värsta med attacken. Beskrivningen av synauran skiljer sig åt mellan olika personer men är påfallande konstant hos samma individ.

Dunkande smärta

De flesta beskriver migränsmärtan som dunkande och att den börjar på ena sidan av huvudet för att eventuellt sprida sig och omfatta större delar av huvudet. Typiskt är att huvudvärken förstärks om man böjer sig framåt eller anstränger sig fysiskt. Då blir pulseringarna extra tydliga.

Förutom att migränikern blir mer känslig för ljus, ljud och lukt, samt tappar matlusten, drabbas många av illamående, kräkningar och ibland diarréer. Till övriga, mer sällan förekommande symtom hör att ögonvitorna rodnar eller att man får nästäppa på samma sida som huvudvärken. Vissa individer blir överkänsliga i huden och tycker att det är obehagligt att ha kläder på sig och vill inte heller bli vidrörda.

Huvudvärken klingar i regel av medan den drabbade sover. Anfallet kan också avslutas med hjälp av mediciner. Efter ett rejält migränanfall känner de flesta sig urlakade och trötta, och huvudet är fortfarande ömt och känsligt för häftiga rörelser.

15 miljoner anfall varje år

En genomgång av flera nyligen genomförda europeiska och amerikanska undersökningar ger samstämmiga resultat. Förekomsten av migrän bland befolkningen under ett år ligger på 6-9 procent för män och 15-18 procent för kvinnor. I vart fjärde hushåll finns minst en person med migrän. Migränsjukdomen är vanligast bland kvinnor i yrkesverksam ålder. Så många som var femte kvinna i fertil ålder har migrän.

Migrän är således en utbredd folksjukdom som drabbar omkring en miljon svenskar. I genomsnitt drabbas en migräniker av 1,3 anfall i månaden. Det ger 15 miljoner migränanfall per år i den vuxna svenska befolkningen.

Över 400 000 personer är extra hårt ansatta genom att migränattackerna kommer ofta, fyra till fem gånger i månaden.

Migränsjukdomen debuterar vanligtvis före tio års ålder hos pojkar och under de tidiga tonåren hos flickor. Det är mycket ovanligt att sjukdomen debuterar efter 45 års ålder.

Risken att drabbas av sjukdomen är fördubblad till trefaldigad bland syskon och barn till personer med migrän. I en dansk undersökning uppgav 56 procent av migränikerna att en nära släkting också har migrän. Motsvarande siffra i vår svenska undersökning är 64 procent. Enligt vad vi funnit vid Migränklinik-Göteborg finns migrän eller migränliknande huvudvärk i familjen hos tre fjärdedelar av 3 000 migräniker. Bland dessa finns 59 procent på moderns sida, 22 procent på faderns sida och 19 procent bland syskon/barn. Tvillingstudier tyder på att det finns både ärftliga och miljörelaterade faktorer.

Med hjälp av både så kallad funktionell positronemissionstomografi (PET) och funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) har man nyligen kunnat studera hjärnans aktivitet under patienternas aurafas. Det går då att följa hur aktivitetsvågen i överkänsliga celler i hjärnbarken sprider sig över hjärnbarken med en hastighet av 2-3 millimeter per minut. Nervcellerna får därefter nedsatt funktion, vilket dock är övergående. Synstörningarna under migränauran är således en följd av att hjärnans synbark påverkas och har inte med ögat att göra.

Migrän anses vara en sjukdom i det centrala nervsystemet som påverkar blodkärlen. Men exakt vad som ligger bakom migrän är fortfarande inte helt känt. Vissa personer är känsligare än andra för hormonella svängningar och stress, samt reagerar starkare än andra på olika typer av sinnesintryck . Det har också visat sig att överkonsumtion av läkemedel som används vid migränbehandling kan leda till att patienten utvecklar kronisk huvudvärk.

Den så kallade trillingnerven (nervus trigeminus) utgår direkt från hjärnan. Dess tre nervgrenar svarar för känseln i ansiktet och inuti huvudet. Vid ökad inkommande aktivitet i trillingnerven frigörs signalsubstanser som påverkar blodkärlens väggar: man får en så kallad steril neurogen inflammation. Den främsta orsaken till denna inflammation är sannolikt att trillingnerven som svar på ökad impulstrafik frisätter ämnen som neuropeptider, prostaglandiner och histamin till blodkärlens väggar. Detta påverkar smärtreceptorerna i det inflammerade området i blodkärlsväggen att bli ännu känsligare och sända ännu fler smärtsignaler. Efter ett par timmar sänks smärttröskeln så att företeelser som normalt inte orsakar smärta, till exempel att blodet pulserar i blodkärlen, ändå gör det. Då uppträder den pulserande huvudvärken.

Är migräniker smärtkänsligare?

Hjärnan hos individer med migrän tycks reagera starkare än andra på olika sinnesintryck, exempelvis beröring. Man vet inte om detta beror på att intrycken förstärks eller på att inkommande signaler inte hämmas i samma utsträckning som hos friska personer.

En del forskare anser att själva smärtkänsligheten är annorlunda hos individer med migrän. De menar också att om ett migränanfall får pågå utan behandling, ökar risken för att nervceller överst i trillingnerven ska bli känsligare. Då utvecklas överkänslighet i det område av huden som känselnerven försörjer. Överkänsligheten kan sedan sprida sig.

I en rad neurofysiologiska studier har man registrerat hur hjärnan svarar på olika stimuli. Man såg då att hjärnan hos personer med migrän är extra känslig. Tvärtemot vad forskarna förväntade sig, alltså att hjärnan skulle bli tillvand till exempelvis upprepade ljud, fann man i stället att känsligheten gradvis ökar hos personer med migrän.

En annan teori är att cellens energifabriker, mitokondrierna, är förändrade hos personer med migrän. Det leder till att jonbalansen i nervcellerna störs. Ytterligare förslag på mekanismer bakom migrän är att järn lagras i hjärnans grå substans, i hjärnstammen, som tecken på störd nervfunktion, och att migränpatienter har låga nivåer av magnesium i hjärnvävnaden.

Ett nytt synsätt som delvis sammanfattar de ovanstående teorierna är att migränanfall är tillstånd av allmän överkänslighet för olika impulser, exempelvis snabba förändringar i blodtrycket, beröring, ljus, ljud och lukt.

Inte i dag, jag har huvudvärk

Under anfallen är de som har svår migrän mer eller mindre invalidiserade av bultande huvudvärk, illamående, kräkningar samt ljus- och ljudkänslighet. Svår migrän har därför rankats bland de sjukdomar som är mest handikappande. Den har likställts med att vara förlamad i armar och ben, eller att ha demens eller en pågående psykos. I en rapport utgiven av Världshälsoorganisationen, WHO, rankas migränsjukdomen på tolfte plats bland kvinnor och på nittonde plats bland befolkningen vad gäller grad av funktionshinder. Migrän innebär också en stor ekonomisk börda för både individen och samhället.

Migrän är en oförutsägbar sjukdom som hos de drabbade skapar oro över att de inte ska kunna genomföra planerade aktiviteter. När vi tillfrågade en stor grupp migräniker om hur de återhämtar sig mellan attackerna angav 43, 43 respektive 9 procent (inget svar från 5 procent) att de hämtar sig ”fullständigt”, ”mer eller mindre” respektive ”inte alls” mellan attackerna. Inte ens hälften anser sig alltså bli helt återställda! Detta motsäger den allmänna uppfattningen att migräniker är opåverkade mellan attackerna.

I en studie av 60 migräniker och 30 friska personer fann forskarna att personer med migrän har sämre uppmärksamhet, minne och reaktionstid. De som har fler och svårare anfall och har varit sjuka längre, har också längst reaktionstid.

Vad händer med migränpatienten?

Den svenske pediatrikern Bo Billes följde i fyrtio år barn med migrän och en lika stor kontrollgrupp. Vid fyrtioårsuppföljningen hade 53 procent i den ursprungliga migrängruppen fortfarande migrän, medan 47 procent hade tillfrisknat. Drygt hälften av dem som ännu besvärades av migrän hade lidit av sjukdomen sedan barndomen, medan övriga hade varit besvärsfria under en längre period men sedan återinsjuknat. Svår migrän är vanligare bland kvinnor och dem som har migrän med aura.

Efter fyrtioårsåldern minskar migrän, och antalet drabbade halveras på cirka 15 år. Detta betyder att cirka 20 procent av alla svenskar i fyrtioårsåldern och cirka 5 procent av svenskar i sjuttioårsåldern har migrän. Studien visar vidare att dödligheten bland migräniker inte är högre än hos befolkningen i övrigt. Men man vet sedan tidigare att de som har migrän har något förhöjd risk för hjärninfarkt, eller stroke. Risken ökar om man använder hormoner eller röker och blir mycket hög om man gör bådadera.

I det amerikanska läkarförbundets tidskrift JAMA stod nyligen att läsa att patienter med migrän löper ökad risk för att drabbas av infarkt i lillhjärnan. Risken ökar med tätare migränattacker. Forskarna påpekar dock att detta samband måste utredas vidare.

Nytt projekt kan ge svar

Huvudsyftet med vår pågående undersökning är att utreda om migrän är en progressiv sjukdom: ser framtiden sämre ut för dem som ofta har svåra anfall än för dem som har enstaka lätta anfall? Och har åldern vid första insjuknandet och hur länge sjukdomen pågått någon betydelse för hälsan?

Sedan 1991 har vi vid Migränklinik-Göteborg samlat in data om drygt 4 400 patienter. Av dessa kommer vi att slumpmässigt välja ut 200 migräniker som fick diagnos under åren 1992/1993. Nu, när tolv år har gått, kommer vi att undersöka dem igen och jämföra dem med en kontrollgrupp utan migrän. Undersökningen beräknas vara slutförd år 2007.

Migrän – kliniska aspekter

Dahlöf, Carl, Linde, Mattias & Linton-Dahlöf, Pia
Studentlitteratur
2003

Symtom före attacken

Under en migränattack går det att urskilja fem stadier: försymtomen, auran, huvudvärksfasen, upplösningen och återhämtningen. Av dessa är det bara auran som har en distinkt början och slut. Ett migränanfall hos en vuxen individ varar vanligen 4-72 timmar.

Cirka 40 procent av de människor som har migrän kan, när de tänker tillbaka, konstatera att de timmarna före själva attacken haft olika typer av symtom. Trots detta är det bara hälften av dem som lärt sig att känna igen sina försymtom som varningssignaler på att ett anfall är på väg.

Synbortfall är vanligt

Aurafenomen uppträder i allmänhet före migränhuvudvärken. Auran varar vanligtvis 10-30 minuter, sällan mer än 60 minuter, och försvinner (ibland med en symtomfri paus) innan huvudvärken börjar. Mer sällsynt är att individen enbart har aura utan huvudvärk.

I regel beskriver migränpatienten hur en liten synfältsdefekt, eller skotom, i form av en prick eller ett tomrum uppstår vid det ställe i synfältet där blicken är fäst. Defekten kan vara så liten att en enstaka bokstav faller bort ur en text. Därefter ökar defekten i storlek och får formen av en halvmåneformig skära med en taggig, lysande eller blixtrande ytterkontur.

Patienterna kan ha komplexa visuella störningar. Exempel är färgade bollar eller kantiga siluetter som rör sig över synfältet, eller att de egna kroppsdelarna upplevs vara abnormt stora eller små.

Det spekuleras över om religiösa uppenbarelser som har nedtecknats under årtusenden (starkt lysande fenomen på himlen med stjärnor som faller och liknande) skulle kunna vara migränauror. Man är dessutom övertygad om att författaren Lewis Carroll utgått från sina migränauror (dessa återges i hans dagböcker), när han beskriver de olika illusioner som Alice upplever i Underlandet. Hon häpnade exempelvis över hur hennes kropp blev lång, smal eller tjock.

En annan auraupplevelse är känselrubbningar som endast drabbar ena kroppshalvan. Vanligast är domningar, krypningar och stickningar i ena handen, kring munnen och i tungan på samma sida som smärtan. Dessa börjar vanligtvis i fingrarna och sprider sig upp en bit på underarmen under loppet av några minuter och därefter till ansiktet. Det förekommer också talrubbningar, men det är mer sällsynt. Mycket sällan kan det som en del av auran uppstå övergående förlamningar i armar och ben.

Ärftligheten oklar

De genetiska faktorer som ligger bakom migränsjukdomen är komplexa, och mekanismerna för ärftligheten är fortfarande oklara. Hittills har rubbningar på ett flertal kromosomer föreslagits.

En nederländsk forskargrupp har exempelvis sett att en speciell rubbning på kromosom 19 medför ökad risk för den ovanliga, ärftliga migräntyp som kallas familjär hemiplegisk migrän. Det aktuella genområdet utgör ritning för en del av de kalciumkanaler som sitter i nervcellernas cellmembran, och man talar nu allmänt om migrän som en ”jonkanalssjuka”. Kanske ökar de förändrade jonkanalerna risken för migrän. Nya rapporter talar för att en liknande kanalpåverkan är av betydelse även vid vanligare former av migrän.

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor