Gentät arvsmassa hos hönan förvånar
Nu har den första fågelarvsmassan kartlagts, och den visar att fåglar har ungefär lika många gener som människor, runt 20 000. Men dessa ryms inom bara en tredjedel så mycket DNA. Det beror på att fåglar saknar mycket av människans okända DNA.
– Personligen tycker jag att den evolutionära aspekten är det mest intressanta i kartläggningen. Hela debatten om människans okända DNA, som tidigare kallades skräp, får en annan dimension, säger professor Hans Ellegren vid Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet.
Studier av arvsmassan hos höns kan alltså säga en hel del om oss människor och sätta fokus på områden som ännu inte undersökts i människans DNA.
I en delstudie har forskarna även tittat på hur arvsmassan skiljer sig åt mellan tre olika raser av tamhöns: värphönan, broilern och silkeshönan. Resultaten av jämförelsen visar att tamhönan är långt ifrån inavlad och faktiskt har mer omfattande genetisk variation än människan. Det innebär att den genomsnittliga populationsstorleken för röd djungelhöna, som tamhönan härstammar från, måste ha varit betydligt större än för människan under den senaste årmiljonen.
Studien visar också att tämjandet av höns, som skedde för cirka 7 000 år sedan, måste ha omfattat ett stort antal individer, eftersom så stor genetisk variation fortfarande finns hos tamhönsen.
I det stora internationella projektet har tre svenska forskargrupper deltagit. Flera forskare från Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala och Karolinska institutet är medförfattare till studien som publicerades i Nature.
