Terrorskräck guldkalv för USA-forskare
När riksdagen för 30 år sedan anslog en miljard till svensk energiforskning flockades lycksökarna. Ett uppseendeväckande stort antal forskningsprojekt rubricerades som just energiforskning. Det var ganska harmlöst, syftet var lovvärt och om någon råkade åka snålskjuts var det ingen stor sak.
På det amerikanska vetenskapssamfundets, AAAS, årliga möte nyligen kunde man ana en liknande guldkalv – för oss utomstående mindre harmlös men på konferensen inte nämnvärt ifrågasatt. Efter terrorattackerna den 11 september 2001 myntade Bushadministrationen uttrycket homeland security. Det har inget med sydafrikanska hemländer att göra, utan syftar på försvaret av det amerikanska territoriet mot terrorism. Ett särskilt departement inrättades för ändamålet.
På AAAS syntes ingen som höjde på ögonbrynen när man till exempel under ett seminarium om djuphavsforskning påpekade att kartläggningen av havsbottnen kan visa sig användbar i bevakningen av USA:s kuster. Ett annat seminarium handlade om så kallade myoner som ingår i den kosmiska bakgrundsstrålningen och som i framtiden kanske kan användas för storskaliga röntgenundersökningar. Även forskningen om detta ytterst svårfångade fenomen motiverades med att det kan användas för att övervaka landets gränser genom att avslöja insmugglade kärnvapen. För forskning om säkerhetsproblem i det trådlösa samhället angavs samma skäl, liksom för datalingvistisk forskning om maskinöversättning. Exempel i en lång rad, vilket väckte tankar om forskningens styrning i ett politiskt betydligt mer laddat skede än 1970-talets Sverige.
