Stormaktstidens storvulna stadsplanering

I Sverige fanns resurser, politisk vilja och få städer.
Publicerad

Arkitekten och fortifikationsofficeren Erik Dahlbergh gjorde år 1680 en planritning över ett befäst Landskrona.

Staden hade varit svensk i bara ett par decennier och låg nära fienden Danmark. Landskrona skulle bli befäst huvudort i Skåne. Men mannen bakom idén, riksrådet Johan Gyllenstierna, dog och bygget blev inte av. Uppgiften att försvara Sydsverige gick till Karlskrona.

Nils Ahlberg, konstvetare vid Sveriges lantbruksuniversitet, har i sin doktorsavhandling undersökt 340 liknande stadsplaner. Han menar att tiden präglades av anläggandet av nya städer.

– De idéer som fanns i Europa om hur en stad ska se ut kom ofta att omsättas i det svenska väldet, säger han.

Idéerna präglades av räta linjer och rutnät, ofta med inslag av kanaler. Medeltidens framvuxna gytter av vindlande gator skulle bort.

– Det var stora projekt. Hela städer flyttades, exempelvis Kalmar som omlokaliserades av försvarsskäl.

Den moderna stadens rötter

Forskning & Framsteg
Nr1/95s

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor