Till Tanzania, i människans fotspår

I Arusha mötte färdledaren Sven-Olof Einarsson upp. Under resans gång underhöll han oss med föredrag om Tanzanias och Kenyas kultur och utveckling, om idéhistoriska tankar från Darwin till Leakey och den spännande, pågående vetenskapliga diskussionen om människoartens utveckling.

Ut på safari

Så bar det av till nationalparken Tarangire, känd för sina majestätiska baobabträd. Här bodde vi i tält och kunde blicka ut över Tarangirefloden. På natten hördes alla djur genom tältduken, både babianer som skrek och lejonhanarnas dova ”suckande”.

Nästa dag for vi till Ngorongorokratern. Namnet är missvisande eftersom den två mil stora, runda dalen inte är en vulkankrater, utan resterna av en sammanstörtad vulkan. Lodgen ligger vid dalens rand på 600 meters höjd, och med en bra tubkikare går det att spana på djurlivet där nere. Under heldagsturen dagen därpå såg vi lejon som jagade gnuer och hur en schakal skrämde upp flamingor i sodasjön.

På kvällen bjöds vi på champagne när det visade sig att vår reskamrat Bengt E.Y. Svensson fyllde 70 år.

Mot Serengeti

Dagen därpå for vi mot Serengeti. Efter en kort avstickare till en massajby besökte vi Olduvai-ravinen (eller Oldupai, som platsen egentligen ska kallas). Namnet kommer av nyttoväxten sisel, som massajerna kallar oldupai. Här arbetade makarna Louis och Mary Leakey nere i den stekheta grytan och hittade år 1959 (efter nära 30 års möda) ”nötknäckarmannen” och året därpå en ny Homo, som fick tillnamnet habilis, den händige (se Vår förfader – en storhövdad maratonlöpare utan hår på kroppen, F&F 3/05).

Därefter passerade vi portarna till nationalparken Serengeti. Våra lodger var byggda i spännande 60-talsarkitektur. De smälte in i landskapet och kunde ha varit organisationen Spectres tillhåll i en tidig Bond-film.

Här fick vi se leoparder – den femte av ”de stora fem” (de övriga är elefant, lejon, noshörning och buffel).

På vägen mot civilisationen stannade vi en natt vid Manyarasjön. Kontrasten var stor mot det torra Serengeti – här mötte oss frodig regnskog, och i och kring sjön fanns en mängd olika fåglar. Efter en natt i Arusha passerade vi gränsen till Kenya och sammanstrålade i Nairobi med den andra gruppen F&F-resenärer. Vi besökte Karen Blixens hus, men nationalmuseet visade sig till allas besvikelse ha stängt för renovering en vecka tidigare. Men som en perfekt avrundning på resan föreläste Meave Leakey sista dagen för oss och berättade om sitt arbete med att inventera området runt Turkanasjön i Kenya. Detta projekt leder hon tillsammans med dottern Louise, som valt att föra familjetraditionen vidare.