Tillbaka till 1800-talet

Det senaste årtiondet har drickandet ökat drastiskt – vi är tillbaka vid 1800-talets siffror. I genomsnitt dricker nu varje svensk över 15 år mer än 10 liter ren alkohol per år. Det motsvarar 35 helflaskor vodka. Eller 120 flaskor vin. Siffrorna bygger såväl på försäljning hos Systembolaget och krogar som på enkäter om införsel, hembränning och konsumtion.

Enligt Robin Room, professor i sociologi och chef för Sorad (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet), har genomsnittskonsumtionen av alkohol i Sverige ökat med 30 procent sedan EU-inträdet 1995. Den allra senaste mätningen visar dock en mindre nedgång.

– Det är svårt att säga om det är ett trendbrott eller inte, säger Robin Room. Men kanske har den senaste tidens debatt om drickandet ökat medvetenheten om problemet. Om vi tittar tillbaka har snabba ökningar av drickandet ofta mötts av sociala rörelser som efter hand kan verka dämpande. Och vanor kan förändras. Sverige gick från sprit- till vinkultur på bara ett par decennier, säger han.

Två kulturer

Enligt alkoholforskaren fil.dr Håkan Leifman vid CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) har två dryckeskulturer kolliderat i Sverige. Dels den nordiska brännvinskulturen, som bygger helgfylla, dels den syd- och mellaneuropeiska vin- och ölkulturen, där alkohol är en vardagsvara. Nu har vi lagt dessa två mönster på varandra – den stora konsumtionsökningen dricks i form av öl och vin. Håkan Leifman menar att det som pågår kan ses som ”ett gigantiskt socialt projekt”. Man kan nämligen se tydliga kopplingar mellan totalkonsumtion och medicinska och sociala problem. Under hela efterkrigstiden följde statistiken över mord- och självmord alkoholkonsumtionen. Även rattfylleri och misshandel ökar med stigande alkoholkonsumtion. Detta samband är tydligare i Sverige än i Mellan- och Sydeuropa, vilket tyder på att berusningsdrickandet är större här.

Men ännu dricks det mer i många EU-länder än i Sverige, samtidigt som berusningsdrickandet fortfarande är vanligare i länder som Sverige, Storbritannien och Finland. Men det finns regionala olikheter: Stockholmsborna dricker mer än EU-genomsnittet – och dubbelt så mycket som jämtlänningarna. Det senare har främst med skillnader i inkomst att göra: välbärgade dricker mer än lågavlönade, ett samband som gäller särskilt kvinnor. Och man dricker mer i en högkonjunktur än under dåliga tider. En stor, och kanske till och med dominerande, orsak till den ökade konsumtionen de senaste åren är de ökade realinkomsterna. Samtidigt har realpriserna på alkohol sjunkit eftersom priserna inte justerats mot inflationen. Utskänkningstillstånden för restauranger ökade mellan 1995 och 2001 med 19 procent.

Kvinnorna i Sverige dricker något mer än kvinnorna i EU i genomsnitt, särskilt i rent berusningssyfte (se artikeln på sidan 26). Men samtidigt dricker männen i Sverige ungefär dubbelt så mycket som kvinnorna. Vissa grupper inom högre samhällsklasser är extra utsatta, exempelvis kvinnor inom trendiga områden som medie- och reklambranscherna. Den grupp som dricker allra mest sprit i Sverige, inräknat både män och kvinnor, är kvinnor under 25 år. Nu väntar allt fler med familjebildning och sträcker ut sin ungdomliga livsstil allt längre. Det innebär också att ungdomsfestandet fortsätter upp i vuxen ålder.

Ökningen de senaste tio åren gäller alla samhällsgrupper: alkoholister och måttlighetsdrickare, ungdomar och äldre – alla dricker mer. Och såväl vardagsdrickandet som berusningsdrickandet har ökat. Den grupp som ökat sin konsumtion mest är medelålders kvinnor och män. De var de mest restriktiva i sitt drickande under den nyktra parentesen (se artikeln Den nyktra parentesen).

Hembränning minskar

Den privata införseln av alkohol har ökat snabbt. Den påverkar olika delar av Sverige olika: I Skåne tar man in tolv gånger så mycket alkohol som i Norrland. I Skåne har den privata införseln överstigit Systembolagets försäljning. Samtidigt har hembränningen minskat i hela landet.

– Sannolikt har den hembrända spriten konkurrerats ut av billig sprit från utlandet, säger Björn Trolldal, alkoholforskare vid Sorad, som ansvarar för mätningarna av hur vi konsumerar alkohol.

Det dricks mer i storstäder och Skåne, men de sociala problemen kring alkoholen är mindre i just Skåne, något som kanske är en konsekvens av att regionen nåtts av ett alltmer kontinentalt drickande.