Sverige tvekar att tillsätta folsyra i mjöl

I USA och Kanada har man framgångsrikt berikat mjöl med folsyra för att skydda kvinnor från att föda ryggmärgsskadade barn.

Text Lotta Fredholm

Publicerad 2006-03-01

Kvinnor i barnafödande ålder bör få i sig B-vitaminet folsyra varje dag för att ha tillräckligt höga halter i blodet redan innan de blir gravida. Risken är annars att deras barn, på grund av folsyrabrist, föds med ryggmärgsbråck eller svåra hjärnmissbildningar. Det drabbar ett tjugotal barn i Sverige varje år, och ett åttiotal foster aborteras också efter att svåra skador konstaterats vid ultraljudsundersökning.

Folsyra finns i gröna grönsaker och i citrusfrukter. Men man behöver äta ett halvkilo om dagen av exempelvis spenat för att få i sig de 400 mikrogram som krävs. Folsyra går också att äta i tablettform som kosttillskott.

Olika åsikter

I tidningen Dagens Medicin har det under hösten pågått en debatt mellan barnläkare och företrädare för Livsmedelsverket och Socialstyrelsen. I dag är rekommendationen att folsyra bör intas via kosten, i form av frukt och grönt. Kosttillskott rekommenderas först från den 20:e graviditetsveckan. Barnläkarna anser att myndigheterna i stället bör råda alla kvinnor i barnafödande ålder att äta kosttillskott. Anledningen är att det är svårt att få i sig tillräckligt med folsyra via kosten, och kvinnor får också veta att de bör äta folsyra först när de redan är gravida.

Ett sätt att uppnå lagom halter är att berika spannmål, så att bröd innehåller folsyra. Det görs i USA, Kanada och Chile, och i Storbritannien och Irland överväger man att börja. I Sverige går nu Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, igenom de forskningsrapporter som finns i ämnet.

Lång startsträcka

Men svenska myndigheter har reagerat långsamt. Redan år 1991 konstaterade det brittiska medicinska forskningsrådet att folsyra minskar risken för att kvinnor som fött ryggmärgsskadade barn drabbas igen. Året därpå visade ungerska forskare att folsyra minskar risken även för förstföderskor.

År 1996 sände Socialstyrelsen och Livsmedelsverket ut information till mödravårdscentraler och gynekologer. Man skrev att kvinnor som planerar att bli gravida bör få i sig 400 mikrogram folsyra per dag genom att äta mer grönsaker. Myndigheten ville dock inte officiellt rekommendera att folsyra tas som kosttillskott.

År 1998 började man berika spannmål i USA och Kanada. Året därpå bekräftade en stor undersökning i Kina att 400 mikrogram folsyra per dag minskar risken för ryggmärgsskador. I januari år 2001 började Livsmedelsverket utreda hur stora tillsatser som krävs för att svenska kvinnor ska få i sig tillräckligt med folsyra. Planerna lades dock på is, när svenska studier tydde på att folsyra kan öka risken för tvillingfödslar.

I USA visade det sig att berikningen minskat andelen barn som föds med ryggmärgsbråck med en femtedel. I Kanada halverades andelen barn födda med skadad ryggmärg.

Fördelar och nackdelar

Enligt Claes Sundelin, barnläkare vid Uppsala akademiska sjukhus och sakkunnig i SBU:s arbetsgrupp, skulle berikning rädda 5-10 svenska barn varje år. Omkring en tredjedel av de ryggmärgsskadade foster som i dag hittas vid ultraljud skulle också kunna födas som friska barn.

Bland de nackdelar som förts fram är just misstanken att folsyra ökar andelen tvillinggraviditeter. År 2003 publicerades dock en stor amerikansk-kinesisk undersökning i Lancet, omfattande nära en kvarts miljon unga kvinnor. Slutsatsen var att andelen tvillingfödslar var densamma, vare sig kvinnorna tog folsyra eller ej. Norska forskare kom förra året fram till samma resultat i en stor studie med 176 000 norska kvinnor.

– Tvillingfödslarna är en knäckfråga. Hade den misstanken inte fått stöd i en bra svensk studie skulle berikningsfrågan kanske redan varit löst, säger Bengt Brorsson, statistiker vid SBU. Han leder arbetsgruppen som presenterar sin rapport under hösten 2006.

Om nu mjölet berikas får alla som äter det i sig folsyra. Hur påverkar det hälsan? Positivt är att folsyra tycks minska halterna av homocystein i blodet, ett ämne som ger ökad risk för hjärtinfarkt. En oro har varit att tillsatt folsyra skulle göra det svårare att upptäcka brist på ett annat B-vitamin, så kallat B12. Sådan brist drabbar främst äldre personer. Om den inte upptäcks och behandlas kan den ge neurologiska symtom, som minnesproblem. Men detta är ett litet medicinskt problem jämfört med ryggmärgsbråck, anser Hugo Lagercrantz, barnläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

– Jag är helt för berikning, eftersom tillgången på information är en klassfråga. Välutbildade äter folsyra och gör ultraljudsundersökningar, medan de svårt skadade barnen kommer från lågstatusområden.