Det blir nog gran i alla fall efter Gudrun

Skogsägare i södra Sverige är just nu i färd med att sätta nya plantor i marken där stormen Gudrun gick fram. Många satsar på gran, som växter snabbt och brukar ge mest pengar. Men lövträd är stormtåligare, speciellt under vintern när grenarna är kala. Då får vinden lättare grepp om granens barr.

Värsta naturkatastrofen

Under natten till den 9 januari förra året vräkte Gudrun omkull miljontals träd i stora delar av södra Sverige. Ungefär 80 procent var granar. Resten var tallar och enstaka lövträd. Vindbyar på upp till 43 meter per sekund bidrog till att göra ovädret till landets värsta naturkatastrof i modern tid. Regeringen uppskattar kostnaderna för Gudrun till sammanlagt 21 miljarder kronor.

Stormen välte dubbelt så mycket skog som den senaste rekordstormen år 1969, enligt en uppskattning av Skogsstyrelsen.

– I långa loppet bör vi öka andelen lövträd i södra Sverige, säger Martin Sykes, professor i växtekologi vid Lunds universitet.

Han har undersökt hur en förstärkt växthuseffekt kan påverka Europas framtida växtlighet. FN:s klimatpanel IPCC räknar med att jordens medeltemperatur stiger med mellan 1,5 och 6 grader under de närmaste hundra åren. Och flera olika beräkningar tyder på att extrema oväder kommer att bli vanligare. Därför avråder Martin Sykes från en ensidig satsning på gran i Sydsverige.

Politik gynnade granskog

Just en sådan satsning har dock länge varit en viktig del av svensk skogspolitik. Under merparten av 1900-talet förespråkade myndigheterna kalhyggen och barrträd. Granskogar spred sig ända ner till Skåne, som ligger utanför granens naturliga utbredningsområde.

– Det var vad massaindustrin ville ha, och det ställde myndigheterna upp på. Och skogsägarrörelsen var med på detta som ägare av massabruk som måste matas med gran, säger Magnus Löf, ädellövskogsforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.

Han efterlyser betydligt mer lövskog i södra Sverige. Han menar att en blandad skog innebär mindre risker, mer ekologisk mångfald och, inte minst, bättre möjligheter till rekreation i en inbjudande miljö.

Ett visst gehör har han fått för sina argument under de senaste åren. Regeringen beslutade nyligen att stödja återplanteringen av skog efter Gudruns härjningar med 450 miljoner kronor. Bidraget är utformat så att det ska kosta skogsägarna lika mycket oavsett om de väljer barr- eller lövträd. Utan bidrag är det betydligt dyrare att etablera ny lövskog, främst för att älgar och rådjur är så förtjusta i spirande lövträd att planteringarna måste skyddas med viltstängsel.

Närmare 90 000 hektar som Gudrun skövlade ska återplanteras. Regeringen hoppas att bidraget ska locka skogsägare att välja lövskog på upp till 10 000 hektar, vilket i så fall innebär en ökad andel lövträd.

Kritik mot ekonomiskt stöd

Staten står också för andra former av stöd, bland annat cirka två miljarder kronor till arbetet med att forsla ut nerblåsta träd från skogen.

– Stormen kom kort efter tsunamikatastrofen. Det kan vara en orsak till att regeringen reagerade så kraftigt, säger Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.

Han har hela tiden varit kritisk mot regeringens stöd till de stormdrabbade skogsägarna. Detta trots att skogspolitiken är medansvarig för att monokulturer av stormkänslig granskog har brett ut sig på stora arealer.

– Skogen är en kapitaltillgång som man kan försäkra mot stormar och annat. Därför borde det inte behövas några statliga pengar här, säger Bengt Kriström.

Han tror att vissa skogsägare ser det statliga stödet som ett slags försäkring. I så fall kan det bidra till att den ensidiga odlingen av gran fortsätter. Den faran ser även Magnus Löf.

– Om någon annan betalar för risken så fortsätter man naturligtvis med gran, säger han.

Men även lövträd har sina risker. Almsjukan har gått hårt åt almarna. Under slutet av 1990-talet härjade ekdöden i hela Europa. Och under de senaste åren har både små och stora askar dött av en tidigare okänd sjukdom som kallas askskottsjukan och förmodligen beror på svampangrepp. Å andra sidan blir granar angripna av insekter, i synnerhet under åren efter en hård storm.

– Dessutom drabbas granen av rotröta som förstör mycket virke, speciellt om den odlas i monokultur, säger Magnus Löf.