Ostadig jordbana bakom djurens undergång
Varför försvinner vissa arter från jordklotet medan andra frodas? Är det externa faktorer som stora klimatförändringar som styr utrotningen? Eller är det främsta skälet till att en del arter går under att andra konkurrerar ut dem och tar över deras boställen?
En internationell forskargrupp tycker sig ha bekräftat den första hypotesen, skriver de i tidskriften Nature. De samlade ihop över 80 000 fossilfynd från 132 olika gnagararter som levde för mellan 24,5 och 2,5 miljoner år sedan på tre platser i Spanien. Bara några få av arterna har överlevt till i dag, de flesta har uppstått och så småningom utraderats från jorden. Detta har skett med en viss regelbundenhet med intervaller på 1 miljon eller 2,5 miljoner år. Tidpunkterna sammanfaller med tidigare kända cykliska förändringar i jordens klimat, som i sin tur orsakas av små variationer i jordens rörelser genom rymden. Dels ändras lutningen på jordens rotationsaxel med en period på 1 miljon år, dels ändrar jorden sin bana kring solen. Med en period på 2,5 miljoner ändras banan från nästan helt cirkulär till en mer elliptisk.
När klimatet skiftar förändras även livsvillkoren för gnagarna, och vissa arter dör ut. Liknande resonemang skulle kunna gälla även större däggdjur, menar forskargruppen. De flesta däggdjursarter lär inte finnas till under längre tid än 2,5 miljoner år innan de förgås. Tillförlitliga fossilfynd som spänner över längre tidsperioder saknas dock för de större däggdjuren.
