Våra förfäder umgicks nära med neandertalare
Frågan om hur Homo neandertalensis och Homo sapiens förhöll sig till varandra då de båda arterna levde sida vid sida i Europa är omdiskuterad. Nu anser en amerikansk-rumänsk forskargrupp att de har bevis för att de två grupperna utbytte genetiskt material.
Gruppen har undersökt två 30 000 år gamla fossil från grottan Pestera Muierii (den gamla kvinnans grotta) i södra Rumänien. Forskarna har gjort analyser som visar att fossilen visserligen mest liknar moderna människor, men att de även har drag av neandertalare.
– När de tidiga moderna människorna som kom från Afrika träffade på neandertalare i Europa, kunde de umgås socialt och såg varandra som jämbördiga. Och i förlängningen fick de också barn tillsammans, säger Eric Trinkhaus. Han är professor i antropologi vid Washington University i St. Louis och leder studien som publicerats i PNAS.
Han håller det för troligt att avkomman var fertil, eftersom det hade gått relativt kort tid (som mest omkring 400 000 år) sedan de båda linjerna av förmänniskor skildes åt.
Vad hände då sedan? Den svenske genetikern Svante Pääbo har gjort analyser av kärn-DNA från neandertalare. Detta tycks inte vara så likt vårt moderna DNA, även om de sekvenser han fått fram är korta och ofullständiga.
– Skillnaden är att jag tittar på bevis för blandning mellan arterna kort efter att denna skedde, medan andra ser hur det ser ut när 35 000 år passerat. Troligen har det skett en utspädningseffekt, där den moderna människan gradvis absorberade neandertalarna, säger Erik Trinkhaus.
