Järnvägens miljöpåverkan underskattad
Att välja tåget är nästan alltid det miljövänligaste alternativet. I alla fall om man bara ser till själva transporten. Men då räknar man oftast inte med den miljöbelastning som byggandet och underhållet av själva infrastrukturen utgör.
Det är främst stålet i rälsen som gör järnvägsbyggen till energislukare. Vid tillverkningen går det åt stora mängder fossila bränslen.
– Energianvändningen kan skilja upp till 50 procent mellan olika stålverk. Banverket borde i sina upphandlingar ställa krav på en mer miljöanpassad produktion, säger Niclas Svensson vid Avdelningen för industriell miljöteknik, Linköpings universitet, som i dagarna lägger fram sin doktorsavhandling. Om man i miljöberäkningarna också väger in dessa belastningar är tåg inte alltid det miljövänligaste alternativet.
Eftersom stålet används i stora mängder och kräver mycket energi att framställa, borde stålet vara den viktigaste produkten för Banverkets miljöarbete. Verkets miljöarbete handlar dock främst om ogräsbekämpning längs banvallarna, kreosot i syllar och tunneln under Hallandsåsen.
– Globala frågor som energiförbrukning och koldioxidutsläpp från produktion av järnvägsmaterial har inte lyfts fram i samma grad, säger Niclas Svensson.
Om man räknar in både infrastrukturen och driften kan i vissa fall landsvägsbuss vara det energisnålaste alternativet. Kalkylens utfall beror till stor del på hur många som färdas på järnvägsbanorna. Ju fler som använder spåren, desto bättre. En resa med elektriskt tåg kostar en tredjedel mer i energi än med buss, men den orsakar mindre nettoutsläpp av koldioxid och är därmed fortfarande det mest miljövänliga alternativet. Om tåget drivs med dieselolja är det i båda avseendena ett betydligt sämre alternativ än bussen.
