Kammanet hotar svenskt fiske

En fripassagerare från Nordamerika riskerar att få fäste i Europa.
Publicerad

En främmande kammanet i svenska vatten har upptäckts av marinbiologen Hans G. Hanson vid Tjärnö marinbiologiska laboratorium. Det skapar oro, eftersom samma manet tidigare förstörde fisket i Svarta havet.

Han berättar att människor som snorklat i Kosterområdet har sett Mnemiopsis i tusental. Under hösten har forskare även rapporterat om fynd från Oslofjorden och Bergen i Norge, från Kielbukten i södra Östersjön och från Nordsjön utanför Nederländerna.

– Spridningen tyder på att kammaneten kom till Nordostatlanten redan för något år sedan, säger Hans G. Hansson.

Han tror att Mnemiopsis kan överleva vid den svenska västkusten under en mild vinter. Men han hoppas att lokala rovdjur ska bromsa invasionen. Bland de arter som skulle kunna äta inkräktarna finns två inhemska arter av kammaneter, brännmaneter och en handfull andra arter.

Kammaneten Mnemiopsis kom till Svarta havet år 1982, förmodligen som fripassagerare i barlastvattnet i ett fartyg från Nordamerika. I den nya miljön förökade sig kammaneterna explosionsartat. De frossade i fiskars ägg och larver, och konkurrerade med fiskar om näring i form av plankton. I mitten av 1990-talet hade fisket av skarpsill och ansjovis minskat till en tiondel.

Nu har fisket i Svarta havet delvis återhämtat sig, sedan ytterligare en främmande kammanet har dykt upp. Arten Beroe ovata kom dit år 1997, sannolikt från Medelhavet. Den äter sin nordamerikanska släkting, vilket har lett till en ny jämvikt i ekosystemet. Men det är oklart om Beroe ovata kan hejda en invasion i Nordeuropa eftersom den normalt lever på varmare breddgrader.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor