Teknikhistoria för nördar och noviser

The shock of the old och Giant leaps är två böcker som kanske kan föra tekniknördar och teknofober närmare varandra. Den första boken innehåller välriktad kritik mot den traditionella synen på teknikutveckling. The shock of the old är skriven av David Edgerton, debattör och professor i vetenskapshistoria vid Imperial College London. Den andra är en lättsam, fängslande och inte minst humoristisk skildring av tekniska och vetenskapliga milstolpar från big bang och framåt. Den är skriven av Jack Challoner från brittiska Science Museum och John Perry från the Sun.

David Edgerton presenterar teknikhistoria under 1900-talet, och gör det på ett sätt som är ovanligt i populärvetenskapliga böcker. Han berättar nämligen inte om viktiga årtal, revolutionerande uppfinningar och hur ny teknik kom att förändra vår vardag ända in på diskbänken. Poängen är i stället att den verkligt intressanta teknikhistorien handlar om den teknik som används, och inte om uppseendeväckande ny teknik.

Som titeln på boken antyder är den viktigaste tekniken sällan den nyaste. Det ger David Edgerton också otaliga exempel på: Ångmaskiner fortsatte att vara viktiga långt in på 1900-talet, Hitlers armé hade större nytta av hästar än de nya V2-raketerna, och tryckning av böcker fortsätter att öka, trots digitala medier. I stället lyfter Edgerton fram uppfinningar som mindre ofta betonas i populärvetenskap. Det som bestämmer hur använd en uppfinning blir är inte hur revolutionerande den är, utan i stället hur de lokala behoven och de ekonomiska förutsättningarna ser ut. Kondomen och symaskinen är goda exempel på det, liksom korrugerad plåt som blivit ett viktigt byggmaterial i många kåkstäder.

David Edgerton skildrar teknikhistoria från alla världsdelar, även om tyngdpunkten ligger på USA och Storbritannien. Det är roligt att Sverige nämns flera gånger, bland annat lyfts Ingvar Kamprad fram som en stor innovatör – inte på grund av banbrytande teknik, utan just för att han har gjort produkter tillgängliga.

Författaren diskuterar också hur föreställningar om kön och ras påverkat historien. Han visar till exempel att experter under 1920-talet hävdade att den relativt sparsamma uppfinningsrikedomen i USA berodde på en stor andel färgade människor.

I sin helhet bidrar boken med en diskussion om hur teknik ska värderas. Mycket av innehållet är anti-påståenden som att teknikutvecklingen inte går allt fortare eller att teknik inte suddat ut nationsgränser. För att få ut det mesta av boken bör läsaren därför ha en bild av teknikhistorien, och gärna själv tycka att 1900-talets viktigaste uppfinningar är flygplanet och kärnkraften. En läsare med sådana uppfattningar är garanterad en teknikresa med många nya intryck, och även om det går att hitta invändningar mot några av David Edgertons argument ger boken tillfälle till flera tankeställare.

Om The shock of the old är en djupdykning i teknikhistoria är Giant leaps en välguidad snabbtur. Drygt 60 stora upptäckter, uppfinningar och vetenskapsmän och -kvinnor presenteras på var sin fiktiv förstasida från the Sun, Storbritanniens största skvaller- och nyhetstidning. Den 28 maj 2642389 före Kristus kan vi läsa en intervju med Ug, som uppskattar de nya stenverktygen. Senare står det om hur tryckpressen riskerar att skapa arbetslöshet, och kommentarer om geniet Isaac Newton som uppfann kattluckan, vilken i samtiden möttes med stor beundran: ”OK, äpplen faller till marken. Än sen? Kattluckan var däremot ett sant genidrag. Den garanterar hans plats i historien.”

Bredvid varje fiktiv förstasida finns en sida med en mer saklig beskrivning. Givetvis räcker inte en sida för att berätta allt om hur en radio fungerar och vilken roll radiotrafik spelar i vårt samhälle, men Giant leaps fångar ändå kärnan i många upptäckter och det blir aldrig tråkigt att läsa. Enda problemet är egentligen att det är för enkelt att bläddra vidare till nästa löpsedel och till exempel flina åt när the Sun berättar om tumultet som uppstod vid den första filmvisningen, då publiken trodde att den skulle bli överkörd av tåget på vita duken.

Giant leaps är ett utmärkt exempel på att en förenklad teknikhistoria fyller ett syfte. Boken är bra läsning för alla som tror att teknik och naturvetenskap måste vara tråkigt och svårt. För dem som redan tror att tekniken frälser människan vore Giant leaps däremot närmast skadlig. De bör i stället läsa The shock of the old för att se förbi fasaden av stora framsteg och oproblematisk utveckling – även om fasaden glittrar och lockar.