Smartare bil – men inte helt säkert

Jag kör på en motorväg strax utanför Göteborg när bilen framför mig bromsar hastigt. Reflexmässigt bromsar jag och svänger ut i filen bredvid, men pip och lampor vid vänster backspegel varnar mig för en bil bakom mig i backspegelns döda vinkel. Jag svänger tillbaka och fortsätter att bromsa. Ljus i framrutan varnar mig för att jag håller på att krocka med bilen framför, och bromsarna slår till med full kraft.

Jag pustar ut. Både jag och bilen framför slapp person- och bilskador. Anledningen är att min bil är utrustad med avancerade sensorer, men också att jag befinner mig i Volvos simulator för nya, smartare bilar.

Sedan 2004 pågår ett stort forskningsprojekt i EU för att få bilar att själva upptäcka när en olycka är på väg att ske – och undvika den. Projektet heter Prevent och omfattar över femtio forskningsavdelningar och fordonstillverkare, varav Volvo Cars är en. Prevent har utvecklat och provkört 23 olika testfordon, som varnar för farliga kurvor, hjälper till att hålla bilen i rätt fil eller tvärbromsar om föraren inte reagerar i tid för en människa framför bilen.

Kameror och radar

Ett av de viktigaste delprojekten i Prevent går ut på att utveckla kameror och radarsensorer för att känna av området runt bilen. Med hjälp av dem kan annan teknik veta hur långt det är till bilen framför, om någon håller på att köra in i bilen eller om det finns hinder på vägbanan.

– Vi använder en mängd sensorer för att se vad som händer, men också vad som kommer att hända. Det kräver information om andra bilars acceleration och bromsning, inte bara deras positioner, säger Maxime Flament vid samarbetsorganisationen Ertico, samordnare i Prevent.

Ett annat system har till mål att förebygga eller i alla fall lindra effekterna av krockar. Systemet varnar för hinder 50 meter framför bilen och gör det lättare att bromsa och väja åt rätt håll. Ett liknande system ska skydda fotgängare och cyklister. Om en oskyddad trafikant hamnar i ett område framför bilen där en krock är oundviklig, tvärbromsar bilen automatiskt.

De smartare bilarna ska hjälpa till även när det inte är någon akut fara. Ett delprojekt som ska se till att föraren inte oavsiktligt kör utanför sin fil har fått namnet Safeline.

– Vi går längre än nuvarande teknik eftersom Safeline har en aktiv del i styrningen, säger Achim Beutner vid Volvo Technology som leder delprojektet.

Systemet består av två delar. Dels får föraren en vibration i ratten när bilen är på väg att glida ut från filen. Dels ger Safeline hela tiden en svag vridning i ratten för att hålla fordonet i mitten av filen.

– Vridningen är så svag att den knappt är kännbar, men den gör det bekvämare att köra, säger Achim Beutner.

För att märka om föraren gör filbytet medvetet tittar Safeline på information från flera olika håll. Om föraren vrider stadigt på ratten eller om bilens blinkers är på varnar Safeline inte, och inte heller om hastigheten jämfört med bilen framför tyder på att föraren vill göra en omkörning.

Achim Beutner räknar med att Safeline finns i lastbilar inom några år. Satsningen på personbilar kommer först senare.

Bilar varnar varandra

Ett annat av projekten inom Prevent arbetar med att få bilar att dela information med varandra genom trådlösa nätverk.

– Vitsen med vår teknik är att ett fordon upptäcker potentiellt farliga händelser och meddelar andra fordon så att de blir varnade i tid. Det kan handla om halka, dimma, olyckor eller att en bil bromsar hastigt, säger Andreas Hiller, ingenjör vid Daimler Chrysler (blivande Daimler AG).

Förutom varningar från andra bilar går det också att ta emot signaler från vindmätare vid broar, tillfälliga avspärrningar och liknande. Kombinerat med en digital karta kan föraren se var det är underkylt regn eller pågår vägbyggen.

– Biltillverkarna kommer själva att bestämma hur varningar ska visas. Förmodligen kommer man att kunna se i en navigatör när det till exempel finns isfläckar 200 meter framåt, säger Andreas Hiller.

En av svårigheterna i Prevent är att få alla system och varningar att fungera tillsammans.

– Det fungerar inte att bara lägga ihop olika varningssystem. Föraren får då för mycket information, säger Maxime Flament.

En av lösningarna som testats har utvecklats av Lundaföretaget Imita. Det är en så kallad smart gaspedal, som ger ökat motstånd när bilen når rekommenderad högsta hastighet.

– Förare blir irriterade av varningar i form av pip och blink. De som kör med smart gaspedal säger däremot att stressmomentet minskar. Håller man sig vid motståndet i pedalen kommer bilen att följa rätt hastighet automatiskt. Det blir mycket mindre jobb för föraren, säger Sven Gustafsson på Imita.

Vilken hastighet som är lämplig bestäms av den lagliga gränsen, men också av vägförhållandena och avståndet till bilen framför. Imita har redan levererat testsystem till ett antal biltillverkare. Om de börjar sälja systemet lär det dock till en början vara främst som avståndsvarnare, eftersom digitala kartor med hastighetsgränser fortfarande är ovanliga ute i Europa.

Säkrare är farligare?

Den smarta gaspedalen sätter fingret på ett problem med alltmer självständiga bilar. Hur mycket kontroll är föraren villig att släppa ifrån sig? Forskning visar att dödsolyckor kan minska med 30-50 procent om alla bilar hade en gaspedal som inte tillåter högre hastigheter än den lagliga gränsen. Men sådana system är inte alltid uppskattade av bilförarna.

– Inom tätorter är acceptansen hög, men på landsvägar är en del rädda för att de inte kan göra omkörningar om de ligger nära hastighetsgränsen, säger András Várhelyi, professor i trafiksäkerhet vid Lunds tekniska högskola, som också deltar i Prevent.

András Várhelyi ser dock inget som tyder på att olycksrisken skulle öka om det inte gick att köra för fort.

– Om du kör med en gammal folka som inte kan köra fortare än hundra skulle du aldrig göra en omkörning om du ligger nära den gränsen. Det som krävs är en omställning bland förarna, säger András Várhelyi.

Ett annat problem med säkrare teknik är så kallad riskkompensation – att förare utnyttjar den höjda säkerheten genom att köra mer riskfyllt. Studier i USA visar att bilar med ABS-bromsar oftare är inblandade i dödsolyckor. I en norsk undersökning var förare som fick träna halkkörning inblandade i fler halkolyckor, och i Finland ökade olyckorna nattetid med 30 procent på landsvägar där reflexstolpar hade satts upp.

– Förarna tar ut varje upplevd förbättring i högre hastighet. Det gäller åt andra hållet också. Om man upplever en försämring av säkerheten saktar man in och kör försiktigare, säger András Várhelyi.

Ett sätt att komma runt riskkompensation är att göra så att den förbättrade säkerheten inte märks. Ett annat är att hindra föraren från att köra fortare.