Effekterna är helt obevisade

Det finns enligt min bedömning inget som helst vetenskapligt etablerat belägg för någon av de egenskaper som i artikeln tillskrivs laktobaciller och andra så kallad probiotika när det gäller att påverka immunförsvaret, dämpa autoimmuna sjukdomar, förhindra allergier eller allmänt förstärka hälsa och livslängd. Sådana effekter kan vara väl värda att studera – vilket dock av olika skäl inte är helt enkelt att göra på ett invändningsfritt sätt – men är ännu helt obevisade.

Jag ser artikeln som ren marknadsföring för odokumenterade men välsäljande så kallade hälsopreparat. Det finns mycket stora pengar och tyvärr också en hel del osunt geschäft i denna typ av produkter. Som regel gör laktobacillerna ingen skada, men heller ingen nytta av den typ som här påstås. Yoghurt är billigare.

JAN HOLMGREN, Professor vid Avdelningen för mikrobiologi och immunologi, Göteborgs universitet

Svar: Klara bevis finns

Det finns väldokumenterade vetenskapliga bevis för att probiotika har positiva hälsoeffekter, svarar artikelförfattaren Frida Fåk.

Professor Jan Holmgrens uppfattning att de hälsoeffekter som beskrivs i min artikel om laktobaciller inte skulle vara väldokumenterade håller jag inte med om. Som nämndes i artikeln är många av studierna gjorda med hjälp av djurmodeller, men även när det gäller människor finns numera klara bevis för att probiotiska bakterier bland annat kan skydda mot allergier och stimulera immunförsvaret. Jag ger nedan några exempel på de studier som är mest kända inom området (se vidare fof.se).

År 2001 visade en grupp forskare i den välrenommerade medicintidskriften Lancet att probiotika kan minska atopiska eksem hos människor. Samma år kunde andra forskare visa att probiotika ger skydd mot luftvägsinfektioner hos daghemsbarn, resultat som de rapporterade i British Medical Journal. Nyligen visade japanska forskare att konsumtion av en bifidobakterie minskar de allergiska symtomen hos pollenallergiker (Clinical and Experimental Allergy, 2006).

Två andra exempel från försök med djur visar att laktobaciller minskar artrit i en råttmodell (Journal of Nutrition, 2004) och att probiotika verkar skyddande mot spontan uppkomst av diabetes i en speciell råttmodell (Diabetologia, 2005).

Man behöver heller inte köpa ”dyra” probiotiska produkter för att få i sig nyttiga laktobaciller, de finns även i olika livsmedel som ost, surkål och salami. Fördelen med de probiotiska produkterna är att konsumenten vet vilken stam som finns i produkten och att bakterien bevisligen kan kolonisera mag-tarmkanalen och därigenom ge en positiv hälsoeffekt.

Jag vill tillägga att min forskning främst betalas av naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. Jag har även erhållit bidrag från Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) samt från Kungl. Fysiografiska sällskapet i Lund. Däremot får jag inget stöd från något företag som säljer ”hälsopreparat” eller liknande.

FRIDA FÅK