Så känner immunförsvaret igen omikron

Omikron kan slinka förbi de antikroppar som vaccin eller tidigare covid-infektion gett. Men nu visar svenska forskare att immunförsvaret andra försvarslinje, T-cellerna, faktiskt känner igen viruset.

Publicerad
Vaccinampuller på en bicka
T-cellerna svarade bäst hos dem som vaccinerat sig, men även genomgången covid-19-infektion gav bra svar.
Bild: Getty images

Omikron skiljer sig mycket från tidigare varianter av coronavirus. En viktig skillnad är att omikron har en mängd mutationer i spikeproteinet, den del som vaccinerna efterliknar. Mutationerna gör att antikroppssvaret blir sämre, alltså att antikropparna inte känner igen omikron lika bra som den ursprungsvariant av coronavirus som vaccinet gjordes mot. 

Forskare vid Karolinska institutet ville därför undersöka effektiviteten hos en annan del av immunförsvaret, T-cellerna (se ruta).

– Vi anade redan i november att omikron kunde vara en allvarlig variant som skulle kunna fly antikroppssvaret, med tanke på de drygt 30 mutationerna i spikeproteinet. Därför var det viktigt att se om andra delar av vårt immunförsvar fortfarande kunde känna igen omikron i tidigare vaccinerade eller infekterade individer, säger Marcus Buggert, docent i immunologi vid Karolinska institutet.

man i mörk rutig skjorta och glaslögon
Marcus Buggert, docent i immunologi vid Karolinska institutet.
Bild: Privat

Testade T-celler i sparade blodprover

Antikroppar som fåtts via vaccination eller genomgången sjukdom är kroppens första försvarslinje.

– Men om en ny virusvariant kan nästla sig förbi dem finns andra immunceller, så som T-cellerna, redo som ett andra linjens försvar, säger Marcus Buggert.

Antikroppar binder till viruset och neutraliserar det så att det inte kan infektera celler. T-celler riktar i stället in sig på de celler där viruset tagit sig in och börjat skapa viruskopior i.

– T-cellerna dödar dessa celler och förstör de virusfabriker de omvandlats till, säger Marcus Buggert.

I studien testade forskarna sparade och frysta blodprover från 40 personer som hade vaccinerats med två doser av Pfizers vaccin i början av 2021. Även prover från 48 personer som haft covid-19 under våren 2020 ingick, samt prover från 48 personer som varken hade haft infektionen eller vaccinerats.

Fakta: T-celler

  • T-celler är en grupp vita blodkroppar som är viktiga spelare i det specifika immunförsvaret, alltså den del av immunförsvaret som lär sig känna igen smittämnen.
  • T-cellerna lär sig känna igen kroppsfrämmande ämnen när bitar av dessa, så kallade antigen, presenteras för dem av andra immunceller.
  • T-celler får sedan en annan sorts immuncell, B-celler, att tillverka antikroppar mot dessa antigen.
  • Det finns olika undergrupper som också har olika funktioner. Mest känd är de cytotoxiska T-cellerna som binder sig till och dödar infekterade celler. Så kallade T-hjälparceller, har i stället en koordinerande funktion i immunsystemet.

Vaccination gav bättre skydd än infektion

Ur proverna tog forskarna fram T-celler som fick reagera med små proteinsnuttar av spikeproteinet från omikronvirus. Det gick då att på olika vis mäta om T-cellerna aktiverades eller inte. 

– Vi såg att både vaccination och infektion gav ett bra T-cellssvar, som de flesta oinfekterade saknade, säger Marcus Buggert.

Det var också mer effektivt att ha vaccinerat sig jämfört med att ha infekterats med en tidigare virusvariant. Hos de som haft infektionen sjönk T-cellssvaret vid omikron med 16–30 procent, jämfört med vid tidigare varianter. För de som vaccinerats sjönk svaret mindre, med 8–9 procent – alltså bevarades svaret bättre.

– Jag instämmer med Folkhälsomyndigheten om att det är bra att vaccinera sig, även om man har haft covid. Det ger generellt väldigt god immunitet och skyddar bra mot att bli svårt sjuk, säger Marcus Buggert.

Rekordsnabb publicering

Resultaten om T-cellerna och omikron publicerades i Nature MedicineDetta var den första expertgranskade studien som mätte T-cellssvar mot omikron och enligt Marcus Buggert gick arbetet i rekordfart.

– Från att vi tinade upp det första blodprovet till dess att artikeln var granskad och ute gick det bara en månad, vilket var möjligt tack vare att vi hade alla metoder och blodprover redo.

De personer som ingick i studien hade vaccinerats med m-rna-vaccin, men Marcus Buggert menar att det är sannolikt att T-cellsvaret ser ut på liknande vis för de som fått andra vaccin.

Även om T-cellerna hos de flesta kände igen omikron hade vissa personer sämre svar. I ett nästa steg vill Marcus Buggert därför utreda vad som ligger bakom dessa stora individuella skillnader. 

– Vi tror att det handlar om olika varianter av gener kallade HLA. Nu vill vi försöka ta reda på vilka HLA-varianter som kan kopplas till bra immunsvar. Och så vill vi även se om en tredje dos vaccin kan ge ännu bättre T-cellsvar mot omikron, säger han.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor