Populärvetenskap – och vetenskap
Inomvetenskapliga artiklar som får massmedial uppmärksamhet citeras mer under kommande år av andra forskare än liknande artiklar som prioriterats bort av vetenskapsjournalister.
Att det verkligen förhåller sig så är inte lätt att visa, men för ett antal år sedan inträffade ett naturligt experiment. Under en tremånaders tidningsstrejk fortsatte vetenskapsredaktionen på New York Times att göra sitt arbete utan att dessa texter någonsin trycktes. Några forskare utnyttjade situationen för att undersöka om ett omnämnande i New York Times ökar en vetenskaplig artikels inomvetenskapliga genomslagskraft. De jämförde antalet inomvetenskapliga citeringar under kommande år mellan å ena sidan vetenskapliga artiklar vars innehåll rapporterats – eller under strejken: skulle ha rapporterats – i New York Times och å andra sidan ett antal andra artiklar från samma vetenskapliga tidskrift som inte fångat vetenskapsjournalisternas intresse.
Under strejken blev det ingen skillnad mellan valda och bortvalda artiklar. De citerades i genomsnitt lika mycket under kommande år. Men under normala tider fick omnämnda artiklar mer inomvetenskapliga citeringar under vart och ett av de följande tio åren. Störst var effekten första året, då de artiklar vars resultat rapporterats i New York Times fick hela 73 procent fler citeringar än artiklar som prioriterats bort.
Det finns ingen anledning att tro att det skulle vara annorlunda i Sverige, och ett rimligt antagande är därför att massmedier som Forskning & Framsteg bidrar till den interna informationsöverföringen mellan forskare. Något som jag tror att de flesta forskare inte skulle ha gissat.
