Hällristningarnas skepp låg vid havet

Det finns över 10 000 hällristningar av skepp från bronsåldern i Bohuslän. Men de flesta av dem ligger långt från havet, vilket länge har förbryllat forskarna. Arkeologen Johan Ling vid Göteborgs universitet har analyserat närmare 1 000 ristningar och med hjälp av GPS-mätningar kommit fram till en slående enkel förklaring. Åtminstone 70 procent av ristningarna gjordes nära strandlinjen. Men på grund av landhöjningen, som i Bohuslän har varit mellan 10 och 15 meter, ligger hällristningarna i dag flera kilometer från stranden.

– Man har sett skeppsbilderna som en del av en fruktbarhetskult i ett jordbrukarsamhälle, säger Johan Ling. Det har att göra med att man länge trodde att landhöjningen var mindre än den verkligen var. Min analys stöder tanken att det handlade om idealbilder av reella skepp som man högg in i berget.

Den marina miljön har spelat en stor roll vid sidan av jordbruk och boskapsskötsel. Många av dåtidens gravar var orienterade mot havet. Men havet var också nyckfullt och farligt, och att avbilda skepp kan ha varit ett sätt att förhålla sig till detta.

Den långväga handeln skedde med skepp, och vi vet att exempelvis flintdolkar från Jylland var i omlopp i Bohuslän.