Varför blomstrar vänsällheten?

Under de senaste trettio åren har vänskapligheten gradvis ökat. I 2007 års undersökning, som nu redovisas av Statistiska centralbyrån, uppger 89 procent av kvinnorna och 80 procent av männen att de har en riktigt nära vän. År 1980 svarade 80 procent av kvinnorna och 68 procent av männen att de hade det.

Eva Österberg, professor emeritus i historia vid Lunds universitet, har skrivit om vänskap från antiken till nutid i boken Vänskap – en lång historia.

###1. Varför vi har blivit mer vänsälla?

Å ena sidan tycks familjen osäkrare som trygghet för individen, eftersom skilsmässor är vanliga. Å andra sidan kan tilltron till staten ha minskat, eftersom staten i viss mån drar sig undan ansvaret för människornas trygghet. Tidsandan i dag är också ganska antiauktoritär och individualistisk, och det gynnar relationer som individerna själva väljer och som har en strävan efter jämlikhet i sig.

###2. Vad betyder internet med sociala nätverk som Facebook för vänskapen?

Facebook och liknande kan kanske snarare liknas vid ett instrumentellt informationsnätverk. De handlar alltså inte om vänskap i den genuina bemärkelsen som förutsätter personlig kontakt, tillit och trofasthet. Jag tycker att Face­book mer liknar sådana böcker med berömda personers namnteckningar i, som adelns unga män reste runt med i Europa på 1600-talet för att visa att de hade de rätta kontakterna och därmed få tillträde till de rätta miljöerna.

###3. Hur påverkar mer vänskap samhället?

Vänskap bör framför allt tillhöra den privata sfären, även om det är klart att vi kan bli vänner också med till exempel arbetskamrater. Jag är förvånad över att vi inte har fått en mer kritisk debatt om de sociala nätverkens risker. Vi bör akta oss så att vi inte får ett nätverkssamhälle av 1600-talstyp, där personliga kontakter betyder mest. Formella meriter och tydliga regelverk är en fördel för de grupper som inte tillhör de från början privilegierade. Vänskap bör vara något mycket viktigare och mer än ett instrumentellt nätverk.