Cloud Computing

I början av 1990-talet gjorde Posten något obegripligt, sett i dagens ljus. De delade ut disketter med alla Sveriges postnummer, så att varje svensk skulle kunna installera en egen version av postnummerkatalogen på sin dator. I dag ter det sig märkligt att installera ett program för att slå upp ett postnummer, när man i stället kan klicka fram posten.se och få garanterat aktuella uppgifter – snabbt, enkelt och effektivt. På samma sätt kommer det i framtiden att vara naturligt att datorprogram inte ligger på din egen dators hårddisk, utan i stället finns inom räckhåll på internet. En hel del finns där redan i dag: program för ordbehandling, fotoredigering och till och med verktyg för videokonferenser. Sedan en tid tillbaka är det inte bara mjukvara – datorprogram – som du kan lägga på entreprenad på nätet, utan exempelvis också hårddiskutrymme. Just nu pågår forskning och utveckling för att ta det sista steget, då även datorns processorkraft – dess hjärta, hjärna och muskler – flyttas ut på nätet. Kvar blir ett tomt skal, ett fönster som du använder för att komma åt allt som finns i det stora molnet. Vi är på sätt och vis tillbaka till det som för ett par årtionden sedan kallades dataterminal, men i stället för centrala stordatorer används servrar utspridda över hela världen. Tekniken kallas för cloud computing, eller datormoln, och beskrivs som ett paradigmskifte inom IT. Några av dem som ligger i framkant finns på det nystartade svenska företaget Cloudo. – Man kan säga att det vi utvecklar är en dator, fast den bor på internet i stället för i en fysisk låda, säger Ted Persson vid Cloudo. Deras tjänst, som fortfarande testkörs, innebär att du kan logga in på en webbplats och få upp samma skrivbord som du lämnade senast du använde din virtuella dator. – Tanken är att du når den från vilken enhet som helst, oavsett om det är en stationär PC, en netbook, en mobiltelefon eller i framtiden en dosa kopplad till din tv, säger Ted Persson. ###Branschens giganter Förutom filhantering rymmer tjänsten också officepaket, e-postprogram, mediespelare och andra vanliga program. Eftersom lagringen av filer sköts på nätet kan Cloudo se till att det alltid finns backup och virusskydd, utan att du själv måste hantera extra hårddiskar eller säkerhetsprogram. En konkurrent till Cloudo är i­Cloud, också det ett nytt svenskt företag. Deras lösning för molndator är till funktionerna nära identiska med Cloudos, men finns på fler språk och används redan av omkring 200 000 personer i över 150 länder. De svenska datormolnföretagen hamnar dock i skuggan av branschens giganter. En av dem är Google, inte minst tack vare sitt paket Google Apps som innehåller e-post, officepaket, kalender och några and­ra verktyg. Det används inte bara av privatpersoner, utan också av företag. – Varje dag ansluter sig tre tusen nya företag, både stora och små. Totalt har Google Apps mer än tio miljoner användare, säger Jesper Ritsmer Stormholt, chef för den nordiska avdelningen av Google Enterprise. Som de flesta andra molnprogram kräver Google Apps inga installationer, inget underhåll och inga uppdateringar från användarens sida. – En av fördelarna med molnteknik är att kostnaden för IT minskar. Det gäller inte bara inköp av program, utan även att installera, driva, ta backup och säkerställa drift, säger Jesper Ritsmer Stormholt. ###Att tappa sin dator En förutsättning för molnteknik är att det finns kontakt mellan din dator och internetmolnet. Försvinner kontakten riskerar du att stå utan hela ditt digitala kontor. Samma sak gäller om exempelvis Google Apps skulle krångla – vilket har hänt flera gånger det senaste året. Många molntjänster löser problemet med saknad uppkoppling genom att ge användare möjlighet att ha lokala kopior av filer och program, för att sedan uppdatera filerna i molnet så snart kontakten kommer tillbaka. På så vis växlar program och dokument mellan att vara traditionella och molnbaserade, beroende på omständigheterna. Ett allvarligare problem rör säkerhet vid lagring och överföring av filer. Hur kan man vara säker på att ingen hackar sig in i filerna på internet, eller att leverantören inte läcker uppgifter vidare? Riskerna brukar tonas ner av datormolnens förespråkare, men tidigare i år ledde ett fel hos Google till att ett antal dokument delades ut till personer som inte borde ha tillgång till dem. – Vi har gjort fel och vi lärde oss mycket av det. Det kommer säkert att inträffa fel i framtiden också, men vi jobbar konstant på att bli bättre, säger Jesper Ritsmer Stormholt. Samtidigt som han erkänner att datormoln har brister vill han framhålla att det finns problem i traditionella datorsystem också. – Vad händer om du får problem med hårddisken eller får virus på datorn? Eller om du tar med dig din laptop och glömmer den på bussen eller tåget? Då är det stor risk att du inte får tillgång till dina egna filer och program. Jag tycker inte att det innebär större säkerhet att ha en egen dator. – Den säkerhet som Google och andra datormolnleverantörer erbjuder är i regel mycket bättre än vad företag och privatpersoner själva kan åstadkomma. Det betyder inte att Google aldrig gör fel, för det kommer att hända, säger Jesper Ritsmer Stormholt. ###Monsterdator på tomgång Att IT-jätten Google är ett stort företag inom molnteknik är inte överraskande. Mer förvånande är det att den andra jätten inom datormoln är Amazon, från början en onlinebokhandel. Vad har böcker med datormoln att göra? Förklaringen ligger i de enorma investeringar som Amazon har gjort i datorservrar för att driva sina webbplatser. Precis som Google har de blivit så skickliga på att bygga servrar att det har utvecklats till en egen verksamhet. Den datorkraft de inte behöver själva kan de hyra ut, vilket i förlängningen betyder att vanliga datorer inte behöver vara lika starka. Vanligtvis utnyttjar en persondator bara 5–10 procent av sin kapacitet – till exempel när man surfar, skriver eller lyssnar på musik. Men under korta stunder kan program kräva mycket datorkraft, och därför är de flesta persondatorer 10–20 gånger starkare än det typiska genomsnittsbehovet. Det gör datorerna onödigt dyra, tunga och strömslukande. En persondator som i stället kan utnyttja inhyrd molnkraft skulle inte behöva mer kapacitet än en avancerad mobiltelefon – och får pris och batteritid därefter. Den inhyrda kraften betalas efter förbrukning, precis som med telefon- och elräkningar. – Det kommer säkert att bli vanligare med billiga datorer. Det är en trend vi sett, och den blir svårare att stoppa ju mer lösningar och funktionalitet som finns på nätet, säger Jesper Ritsmer Stormholt. Tyvärr kommer privatpersoner att få vänta några år innan molndatorerna är fullt utvecklade, för även om iCloud och Cloudo redan i dag erbjuder ett datorskrivbord på internet används fortfarande lokal datorkraft för alla program. Därför blir de aldrig snabbare än datorn på ditt fysiska skrivbord. Men det finns faktiskt molndatorer att hyra för att driva webbplatser. ###Rustad för rusning Molnservrarna – som de kan kal­las – löser ett dilemma som kan illustreras med Skatteverkets webbplats, som i dag drivs med traditionella servrar. Under 300 dagar om året har webbplatsen trafik som motsvarar en halv miljon anrop per dag, men under några få, välkända vårdagar måste deras serv­rar klara av mer än fem gånger så många anrop. Dilemmat är detta: webbplatsen är som viktigast just när besöksstormarna kommer, men att alltid ha denna höga kapacitet innebär kostnader som är onödiga under resten av året. Det handlar inte bara om dyra maskiner – servrar för miljontals kronor leder till elräkningar på ytterligare någon miljon per år. Dessutom tillkommer utgifter för underhåll, uppdateringar och lokaler. Om Skatteverkets webbplats i stället drevs med molnservrar skulle myndigheten kunna utöka kapaciteten just när självdeklarationen ska lämnas, för att sedan återgå till vardagskapacitet. Det skulle innebära enorma besparingar. – Men vi har en del säkerhetsklassad information och har bestämt att inte dela servrar med andra. Själva driften köps från en leverantör, men det finns en egen hall där bara våra maskiner står, säger Lena Tollerz-Törn, informationschef på Skatteverket. ###Fortfarande samarbetsproblem Det är en svår balansgång att gissa hur höga besökstopparna kommer att bli, men Skatteverket har hittills lyckats bra. Lika bra har det inte gått för webbplatsen studera.nu, där blivande studenter söker till högskolestudier. De tre senaste åren har webbplatsen kraschat på sista ansökningsdagen, till följd av för hög belastning. Både Skatteverket och studera.nu har dock fördelen att kunna förutsäga när topparna i belastningen kommer och kan rent fysiskt koppla in fler servrar i tid. För den stora majoriteten av webbplatser är det omöjligt, något som SVT fick uppleva förra sommaren. – När Susanna Kallur snubblade på häcken i OS-semifinalen skulle alla kolla in svt.se, vilket gjorde att det gick jättelångsamt. SVT fick jobba själva med att koppla in en extraserver för att lösa det. Hade de hyrt in videotjänsten från ett datormoln hade de bara kunnat betala lite mer och låtit leverantören öka kapaciteten, säger Johan Tordsson, doktor i datavetenskap vid Umeå universitet. Han disputerade nyligen på hur man gör det lättare att flytta arbetsuppgifter mellan datormoln, något som i dag kan vålla problem. – Molntekniken var tänkt att snabbt ge tillgång till den datorkapacitet man behöver, när man behöver den, utan att bry sig om var den produceras. Men eftersom programmen som styr olika datormoln skiljer sig åt är det svårt att få molnen att samarbeta, säger Johan Tordsson. – Om man använder Amazon får man anpassa programvaran för att fungera hos dem. Vill man byta leverantör kommer det att kosta massor att anpassa programmen igen. Johan Tordsson tror att det kommer att ta många år innan det finns en allmän standard för datormoln. – Om det bara handlade om tekniska svårigheter skulle det inte behöva ta så lång tid. De små leverantörerna tycker att det är bra med standarder, för det gör det lättare att konkurrera. Men om du har en stor del av marknaden finns det anledning att motverka standardisering. ###Molnet tar över Att det är standarder och inte teknik som är problemet håller Michael Nelson med om. Han är professor i kommunikation, kultur och teknik vid Georgetown University i USA och har studerat nätanvändning och datormoln sedan millennieskiftet. Han ser datormoln som en självklar del av datoranvändning om tio år. – Vissa kommer fortfarande att ha kraftfulla persondatorer, exempelvis för krävande datorspel, men allt mindre information kommer att finnas lokalt på din dator och allt mer kommer att finnas i molnet. De flesta kommer att ha en handdator i fickan. – Det innebär mer datorkraft, men framför allt kommer det att bli lättare att kommunicera och sam­arbeta digitalt, säger Michael Nelson.