Hur ser vi rörelser?

###Fråga:
Jag undrar hur vi ser rörelse. Kan ögat och hjärnan leverera och tolka en kontinuerlig, obruten ström av synintryck? Eller fungerar vi som en filmkamera, så att det i stället är ett stort antal ”ögonblicksbilder” som läggs samman och tolkas till en rörelse?

*Helena Landgren*

###Svar:
Ögat och hjärnan levererar och tolkar synintrycket kontinuerligt. Men på två sätt kan vår hantering av rörelser påminna om filmkamerans.
För det första har ögonens fotoreceptorer en så kallad integrationstid, ett slags ”slutartid” som begränsar hur snabbt ögat kan ta emot nya synintryck. En längre integrationstid leder till långsammare syn. Ögats synhastighet kan mätas med hjälp av ljusblixtar som blinkar med en viss frekvens. Ju högre blixtfrekvens som kan uppfattas av ögat, desto snabbare är synsystemet.
Exakt hur snabbt ett öga kan ta emot nya synintryck beror mycket på djurets ekologi. Långsammare djur – som vissa stillastående nattaktiva paddor – kan som mest uppfatta en blixt per sekund! Hos människor är högsta uppfattbara blixtfrekvens betydligt högre – cirka 50 blixtar per sekund i starkt ljus. Men detta är långt ifrån tillräckligt för att uppfatta att ett lysrör faktiskt blixtrar 100 gångar per sekund.
Ett mycket snabbare djur är den vanliga spyflugan som kan uppfatta ända upp till 300 blixtar per sekund. Spyflygans synhastighet – som troligen är den snabbaste i djurriket – är mycket väl anpassad för att jaga partners i luften i hög hastighet.
Vårt synsystem liknar en filmkamera också när det gäller hjärnans sätt att räkna fram en rörelse. I enkla termer baserar sig beräkningen på en jämförelse av bilden som uppfattas av näthinnan under en viss integrationstid med den bild som uppfattas under integrationstiden direkt efter. Jämförelsen går ut på att upptäcka om bilden har förflyttat sig från en integrationstid till nästa och på så vis upptäcka rörelsen. Men trots denna skenbara analys av ”ögonblicksbilder” är hjärnans tolkning av synintrycken ändå kontinuerlig.

Undrar du något?
Fråga F&F!