Vetenskap, ovetenskap och naturvetenskap
Det här är en ledartext från 2010.
Uttryckt i vardagliga termer är vetenskap inte så svårt att definiera. Grundforskning handlar om att systematiskt och metodiskt beskriva, förklara eller ”förstå” ett intressant fenomen på sådant sätt att resultaten är representativa och upprepbara, medan tillämpad forskning mer handlar om att, på motsvarande sätt, utvärdera och konstruera. Att vetenskap är ett honnörsord märks på många sätt. Pseudo- och paravetenskaper av olika slag liksom den mer esoteriska alternativmedicinen excellerar i bruk av vetenskaplig jargong som fält, energi, flöden och ord som börjar på kvant-. Kosmetiska produkter med kliniska namn säljs av allvarliga personer i vita rockar.
Nu har även internetbaserade dejtingföretag börjat ägna sig åt obefogad renommésnyltning. Av en artikel i detta nummer, Kärlekens algoritm, framgår att de vetenskapliga anspråk som görs av Parship.se saknar grund. Att Sveriges största och mest inflytelserika morgontidning startat samarbete med dejtingföretaget och i egenannonser beskriver Parship.se i samarbete med DN som ”Vetenskaplig matchmaking” gör naturligtvis inte personlighetstestet mer vetenskapligt (men möjligen Dagens Nyheter lite mindre trovärdig).
I många, många ledare under årens lopp har jag uttryckt missmod över att forskare och andra berörda inte är mer aktiva vad gäller att motverka pseudovetenskap och annan ovetenskap. När både forskarsamhället, industrin och staten är så angelägna om att ungdomar ska välja att studera naturvetenskap och teknik, så går det inte att blunda med ena ögat.
