F&F på spaning i Kina

Björn Fjæstad, chefredaktör för Forskning & Framsteg, rapporterar på denna sida från EU-China Science Week i Shanghai.
Publicerad
**Hittar själv.** Med hjälp av kameror, datorer och information från syskonbilen som kör i förväg, ska bilen ta sig från Italien till Kina.
Bild: VISLAB

###1 300 mil i förarlöst fordon

Den 10 juli startade en unik resa som ska avslutas först den 10 oktober. Två soldrivna bilar kör från Parma i Italien till Shanghai, en sträcka på 13 000 kilometer – den ena helt utan förare. Bakom försöket står Artificial Vision and Intelligence Lab (Vislab), en avdelning vid Università di Parma.

Målet är helt enkelt att testa om uppgiften är möjlig. Det första fordonet kommer att köras delvis manuellt, delvis förarlöst. Vägsträckor som bedöms som särskilt svåra körs av en förare, och översiktliga data om bland annat GPS-lägen sänds till bilen som följer strax efter. Denna andra bil körs helt förarlöst och måste alltså försöka identifiera vägkanter, trafikskyltar, vägmålning och inte minst människor och andra fordon. En person sitter dock i baksätet och kan nödbromsa i krissituationer. Maxfarten är 70 kilometer i timmen.

– Bakgrunden till vårt projekt är att 40 000 människor dör i vägtrafiken varje år inom EU och att så hög andel som 93 procent av olyckorna orsakas av mänskliga misstag, säger professor Alberto Broggi. Projektet finansieras av Europeiska forskningsrådet och är ett av dess flaggskepp.

Färden går att följa via satellitsändningar på nätet: intercontinentalchallenge.eu

———

###Skördarna kan mer än halveras

Nu finns mer siffror på den kommande fosforkris som vi skrev om i F&F 4 2010. År 1900 var en typisk skörd av brödsäd 3 ton per hektar och år, medan den i dag ligger på 9 ton per hektar. Beräkningar som gjorts av Carlo Leifert vid Newcastle University visar nu att utan fosfor att tillsätta till konstgödsel skulle skördarna år 2100 backa till 4 ton per hektar.

———

###Dyrt att fånga och lagra koldioxid

Den klimattekniska lösning på växthuseffekten som innebär att fånga in och lagra koldioxid, så kallad CCS, beräknas om tio år kosta 350–550 kronor per ton, säger professor Chen Wenying, Tsinghua-universitetet i Kina. I dag ligger kostnaden på hela 1 200 kronor per ton.

Peter Stigson vid Mälardalens högskola kompletterar med att påpeka att om utsläppsrätter ska kunna hantera detta måste de kosta ännu mer, främst för att väga in risker av olika slag. Han understryker även att det i de flesta länder ännu saknas lagstiftning och annan reglering som skulle göra CCS möjlig.

– Man ska också vara medveten om att CCS inte bara kostar pengar utan även drar både energi och vatten. Inte minst det sistnämnda kan vara en avgörande svårighet i de många länder som redan i dag har vattenbrist, säger han.

———

###Rekordinstallation av vindkraft

Trots den ekonomiska krisen blev 2009 ett rekordår för vindkraft. Under året installerades 38 gigawatt, mer än något år tidigare.

– Sedan tjugofem år har världens totala vindkraftskapacitet fördubblats vart tredje år, säger Peter Hjuler Jensen, Danmarks Tekniska universitet.

———

###Brain circulation

Inte längre brain drain eller dess motsats brain gain. Det nya slagordet i forskarkretsar inom EU – och det som stora pengar satsas på – är brain circulation, alltså att forskare under några år arbetar i ett annat land för att sedan återvända hem.

Exempelvis kan forskare överallt i världen söka och få pengar från Europeiska forskningsrådet ERC, men huvuddelen av arbetet måste utföras i något EU-land.

———

###Passivhus blir billigare

Att bygga passivhus, det vill säga byggnader som nästan aldrig behöver värmas upp, har hittills kostat minst 10 procent mer än att bygga ett konventionellt hus. Nu har den tekniska utvecklingen gjort att merkostnaden stannar vid 5 procent. Den extra utgiften är snart återvunnen av lägre energikostnader, enligt Palle Jørgensen vid Ringgaarden, ett danskt byggkooperativ.

– Nu finns det inte längre någon anledning att inte bygga alla hus som passiva, säger han.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor