”Småkakor” vittnar om flercelligt liv

De kakliknande strukturerna är mellan en knapp centimeter och en dryg decimeter långa – och hela 2,1 miljarder år gamla.

– Från början trodde jag att det handlar om oorganiskt material, säger Stefan Bengtson, professor i paleozoologi vid Naturhistoriska museet i Stockholm.

Men de komplicerade formerna och isotopmätningar av grundämnena kol och svavel övertygade honom om att strukturerna i själva verket är fossil av levande organismer, ett slags cellkolonier med reglerad tillväxt.

Flercelliga organismer har revolutionerat livet på jorden i flera omgångar. Den så kallade kambriska explosionen för drygt en halv miljard år sedan gav upphov till ett myllrande djurliv som sedan utvecklades i olika riktningar.

Men det går att följa det flercelliga livet betydligt längre tillbaka, även om spåren är svårtolkade och sällsynta. Det gäller i synnerhet fossil äldre än 1,6 miljarder år.

Från den perioden finns 1,9 miljarder år gamla fossil av den centimeterstora organismen Grypania spiralis från Nordamerika, och nu alltså även de 200 miljoner år äldre kaklika fossilen från Gabon.

Stefan Bengtson påpekar att de kommer från en tid då halten av syre i jordens atmosfär hade ökat, vilket gynnar stora organismer som behöver mycket energi. Syrehalten steg på nytt under perioden före den kambriska explosionen. Det betyder att tillskott av syre i luften vid flera tillfällen kan ha bidragit till att enskilda celler har börjat samarbeta och utvecklats till den mångfald av livsformer som finns i dag.