Vinnare av Tidskriftspriset: Årets rörligt 2024!

Staffan Ulfstrand: Vattna grannens krukväxter och få en livförsäkring

Publicerad

Människan är den mest framgångsrika djurart som någonsin existerat på Jorden, om framgång mäts i andel av den globala resursmängden. Tiotusentals andra arter är på fallrepet till följd av vår egocentriska ombyggnad av Jordens ekosystem.

Ett nytt år står för dörren. Hur stor, kan man undra, blir förlusten av biologisk mångfald under det enda året 2011 – en tidrymd kortare än en blinkning i livets historia på vår ensamma planet?

Många förutser en framtid med ett överflödande folkhav, ett skadskjutet klimat, sönderfallande ekosystem, svält och törst. Dessa prognoser kan inte viftas bort. Hotet mot mänskligheten är mänskligheten.

Som alla arter har även Homo sapiens fått sina egenskaper genom naturligt urval. Vissa anlag ökar i frekvens, medan deras alternativ minskar. Somliga individer får helt enkelt fler barn och barnbarn än andra.

I Etiopien har man påträffat de äldsta fossila skelettdelar, cirka 200 000 år gamla, som inte går att skilja från motsvarande från moderna människor. För ungefär 70 000 år sedan tog sig en eller flera människogrupper över Röda havet till Arabien, och uppfyllde till slut hela världen. Här och var mötte de människor av en annan art, som av något skäl försvann förr eller senare. De egenskaper som gav våra artfränder deras framgång hade givetvis inte uppstått i en handvändning. I deras psyke ingick vissa drag som gav dem förutsättningar för deras expansionsförmåga. Viktigast var sannolikt förmågan att samverka och att lära av varandra. Kort uttryckt: de hade förmågan till kultur.

Kultur är hela den mängd av kunskaper, regler och sedvänjor som finns i en grupp utan att detta beror på gemensamma arvsanlag. I stället är det den sociala inlärningen – ”efterapningen” – som skapar en för varje grupp karakteristisk kultur. Socialiteten är en förutsättning för kulturen.

Varje grupps kultur innehåller ett detaljerat regelverk som måste följas till punkt och pricka: snyltare, svikare och snikare straffas hårt. Samtidigt förändras kulturen snabbt jämfört med det darwinska urvalet. Därigenom ökar den vår förmåga att hantera nya situationer.

För omkring 15 000 år sedan insåg ett antal snillen i Mellersta östern att ”förslavandet” av vissa ätliga växt- och djurarter skulle vara ett sätt att säkra och öka näringstillgången. Det blev början på den befolkningsökning som nu hotar vår arts fortlevnad. Samtidigt har den möjliggjort den snabba tekniska utvecklingen: om 1 procent av alla människor är snillen, finns det fler snillen bland tio miljoner än bland tio tusen.

Människans socialitet är unik. Även individer som inte är släkt gör varandra tjänster utan att förvänta sig gentjänster. Likväl är Jorden en arena för konflikter. Varför?

Framför allt därför att människors ”snällhet” är selektiv och företrädesvis utövas inom en viss grupp. På otaliga sätt markerar vi våra grupptillhörigheter. Människor i många länder exponerar hellre och tydligare att de hör till en viss etnisk grupp eller stam än till en nation. Anhängare av olika religioner utmärker sig med speciella symboler och ritualer. Den ohyggligaste varianten är när barn ärras eller stympas för att outplånligt fastlägga deras grupptillhörighet. Visst avstår vi svenskar pengar till nödlidande som drabbats av en tsunami eller som flyr från förföljelse till vårt land, men det allra mesta stannar i Sverige, kallas för skatt och gynnar i första hand medborgarna.

Det har alltid varit viktigt för människor att stödja sin grupp eftersom den är en förutsättning för överlevnad och förökning. Genom så kallade prosociala beteenden – alltifrån att vattna grannens krukväxter till tapperhet i fält – bidrar individen till att stärka gruppsammanhållningen. Sådana beteenden kan se altruistiska ut, men skenet bedrar. I själva verket är de inbetalningar till den egna livförsäkringen.

Antag att experternas prognos är korrekt och att mänskligheten är på väg in i en existentiell kris. Kommer våra psyken, genom årmiljoner formade av naturligt urval som premierat ”vi mot dem”, att klara av den omställning som krävs för att inkludera alla människor i en enda grupp? Den som lever länge får se …

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor