Vinnare av Tidskriftspriset: Årets rörligt 2024!

Tiden för livets utveckling är väl mycket längre?

Publicerad

**Fråga:** Jag har en fråga om hur vi använder begreppet tid när vi talar om livet på jorden.

Enligt många källor har det funnits liv på planeten under några miljarder år. Länge uppfattade jag det som synonymt med hur lång tid som livet har behövt för att utvecklas. Men borde inte den tiden beräknas på ett annat sätt?

När två personer bygger ett hus på två år går det åt fyra manår.

När femhundra personer bygger ett hus på två år går det åt tusen manår.

Borde inte den nödvändiga tiden för livets utveckling då vara summan av livslängden för det totala antalet individer som hitintills funnits på jorden?

*Carl-Johan Rosén*

**Svar:** Evolution handlar både om antal individer och antal generationer. Viktigt för livets utveckling är både att det uppstår genetiska förändringar, mutationer, i enstaka individer, och att dessa mutationer kombineras när två individer parar sig och bildar en ny generation.

Det är därför som jungfrufödsel inte är ett framgångsrikt koncept för djur. Om miljön förändras för en art, och två oberoende individer får två mutationer, som gör dem mer livskraftiga i den nya miljön, kommer dessa två mutationer aldrig att kombineras vid jungfrufödsel. Parar sig däremot dessa två individer kommer nästa generation att bära på båda mutationerna och förmodligen bli bättre anpassade till de nya förutsättningarna.

Du har rätt i att antalet individer spelar roll för evolutionen. Ju fler individer, desto större chans att framgångsrika mutationer uppstår. Men om du tar en extrem, till exempel tio miljarder individer som utvecklas under en generation, hinner du knappt få någon evolution. Låter du däremot två miljarder genetiskt olika individer para sig och ge upphov till två miljarder nya individer och så vidare, i totalt fem generationer, får du sannolikt fram fler överlevnadskraftiga varelser.

När forskare jobbar med artificiell evolution av till exempel bakterier i ett provrör är deras resultat beroende av både antal individer och antal generationer.

*Ann Fernholm, fil.dr i molekylär bioteknik och redaktör för Fråga F&F.*

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor