En kinesisk manet i Medelpad

**Fråga:** Jag såg en gång en liten öronmanet i min hembys sjö, belägen över den marina gränsen. Det är en rätt gyttjig sjö i Överturingen, Haverö socken, Medelpad. Är det gott om maneter i våra insjöar? Från sjön rinner en bäck till Ljungan. I bäcken växer sjöranunkel, överlevare från värmetiden. Det kanske tyder på att det finns lite värme i sjön.

*Margit Olsson, Rönning.*

**Svar:** Det var intressant information! Vi har inga tidigare rapporter om dessa värmeälskande djur från Ljungans vattensystem. De nordligaste fynden i Sverige har hittills gällt sjöar i Dalälvens vattensystem. Det du såg var en sötvattensmanet, en så kallad medusa, av det lilla polypdjuret Craspedacusta sowerbii. Den anses ha sitt ursprung i Changflodens vattensystem i Kina, varifrån den har spridit sig till resten av världen. Den upptäcktes i England redan på 1800-talet. Första svenska fyndet var från Långsjön i Huddinge utanför Stockholm på 1960-talet, sedan dess har den endast påträffats i ytterligare några sjöar i landet.

Att medusan är en sådan kosmopolit beror troligtvis på att den har effektiva spridningsstadier i sin livscykel. En tes är att den sprids via till exempel signalkräftor. Craspedacusta bildar små polyper som är 1–2 millimeter långa och som skulle kunna överleva en lång transport på ytan av kräftan. Svenska signalkräftor kommer bland annat från områden där Craspedacusta lever. Polyperna kan också bilda något som kallas vilkroppar, som kan transporteras mellan sjöar med andra vattenlevande djur och fåglar.

En annan möjlig spridningsväg är via vatten eller föremål i vatten som människan flyttar omkring, lokalt såväl som globalt. Det kan till exempel röra sig om exotiska vattenväxter. Detta stöds av åtskilliga västerländska observationer av Craspedacusta-medusor i akvarier och i anlagda dammar med vattenhyacinter eller främmande arter av näckrosor.

Den art av polypdjur som Craspedacusta tillhör, hydror, är kända för att under extremt varma somrar, då ytvattentemperaturen når 25 °C, avknoppa små klockformade medusor som får en femkronas diameter. Dessa simmar livligt i vattnet och är relativt lätta att upptäcka. Eftersom Craspedacusta trivs i varmare klimat, kommer vi troligtvis att få se mer av den i framtiden. Du kan läsa mer på www.nrm.se/sotvattenmaneter. Här kan även observationer av dessa djur rapporteras online. Vi på Naturhistoriska riksmuseet är mycket intresserade av att få in ytterligare uppgifter om iakttagelser av dessa djur.

*Stefan Lundberg, limnolog på Naturhistoriska riksmuseet.*