När framtiden var elektronisk

Så kommer det att bli. Så löd den föga anspråkslösa titeln på den svenska översättningen av den brittiske uppfinnaren Archibald Montgomery Lows bok om framtiden. Den publicerades ursprungligen i Storbritannien år 1950 under titeln It’s bound to happen och översattes till svenska 1954 – och blev något av en snackis på kultur- och ledarsidor.

A.M. Low uttalade sig om de närmsta 50 eller 100 åren, och ett av de områden han siade om var hemmets utveckling: ”Elektroniska dammsamlare” skulle underlätta ”husmoderns” hemarbete, liksom engångstallrikar och fabriksframtagna maträtter. Husen skulle värmas med ”högfrekventa strömmar”, så att de boende kunde gå omkring utan kläder (!) och ändå känna sig varma – en vision som säger en del om den bristfälliga brittiska husbyggnadskonsten. Så småningom kunde man även vänta sig heltäckta städer där klimatet skulle vara vänligt året runt. Om detta skulle innebära nakenchocker även ute på stadens gator låter A.M. Low vara osagt.

Low rörde sig även inom andra områden: dansen hörde inte framtiden till, men möjligen det rörliga dansgolvet – vi skulle ju bli så bekväma. I övrigt kunde framtiden bjuda på bland annat weekendresor till Afrika, en tunnel under Engelska kanalen, telefoner på tågen, avskaffade dödsstraff, radio i fickformat och – förstås – rullande trottoarer.

Månfärder skulle dock dröja, minst 100 år in i framtiden.