Min vision: Sol- och vindkraft ökar rekordsnabbt

Drygt ett vindkraftverk per timme har byggts i Kina under de senaste åren, i genomsnitt. De vindkraftverk som byggdes under 2011 har tillsammans större generatoreffekt än Kinas alla kärnkraftverk. Vindkraften ger från och med 2012 också mer el än kärnkraften. På några få år har Kina blivit det land som har mest vindkraft i hela världen. År 2011 byggdes mer vindkraft där än i EU och USA tillsammans.

Det går inte att hitta någon vision från 1900-talet som beskriver en snabbare utveckling för vindkraft än den vi nu ser i verkligheten. År 2000 uppskattade till exempel i-ländernas samarbetsorgan i energifrågor, IEA, Kinas vindkraft till 2 GW år 2010. Det blev 20 gånger mer. Utbyggnaden av vindkraft har lett till att vindkraftverken har blivit billigare. Samtidigt har de blivit så mycket bättre att ett verk byggt 2011 ger nästan 50 procent mer el än ett lika stort verk från 2002. I dag framstår vindkraft ofta som det billigaste sättet att öka elproduktionen – men den kommer att få konkurrens av solenergin.

Solenergin har liksom vindkraften fått olika slags statligt stöd för att kunna utnyttjas, innan den blivit lönsam. Tysklands elkunder har gjort heroiska ekonomiska uppoffringar för solkraftsindustrin, som nu kommer hela världen till godo. Genom att för några år sedan betala 5–10 gånger mer för solel än för konventionell el, fick man företag och privatpersoner att investera i solceller. I dag är Tyskland  det land som har mest solceller anslutna till elnätet i hela världen. En solig lördag i maj 2012 levererade solcellerna nästan hälften av all el som konsumerades i Tyskland.Utbyggnaden går så snabbt att nästan hälften av de solceller som är anslutna till världens elnät har anslutits under det senaste året. Samtidigt har priset på solceller halverats två år i rad. Argumentet att subventioner skulle få denna effekt har använts flitigt. Ändå är det också när det gäller solceller svårt att hitta en enda vision om att utvecklingen skulle gå så fort som den har gjort i verkligheten. Samtidigt som anläggningar för att producera el från sol och vind blivit billigare har olja och kol blivit dyrare. Inte heller har försöken att åter börja bygga kärnreaktorer gått så bra som planerat. I Europa har de två reaktorprojekten i Bulgarien avbrutits, och det finska Olkiluotos tredje reaktor, som skulle ha varit i drift 2009, förutsägs nu komma i kommersiell drift först 2015. Även det franska reaktorbygget har blivit kraftigt försenat.

Kärnkraften förväntades bli lönsam igen eftersom begränsningar av koldioxidutsläppen skulle driva upp elpriserna i världen. Så blev det inte. Följden blev att antalet reaktorer i världen har minskat sedan toppnoteringen för tio år sedan – år 2002 fanns det 444 reaktorer i drift, nu är de 437. Elproduktionen från världens alla kärnkraftverk var som störst 2006.

Den enda icke-förnybara energikälla som har bevarat sin konkurrenskraft när det gäller elproduktion är fossil gas. Tack vare ny teknik  för att utvinna metangas ur skifferberg, går det numera att utvinna gas som tidigare verkade ekonomiskt otillgänglig.

För de etablerade företagen i energibranschen innebär de nya möjligheterna dramatiska förändringar. Branschen har tidigare lämpat sig dåligt för marknadsekonomisk konkurrens. Tydliga skalfördelar gjorde att el blev billigare från stora anläggningar än från små. Stora bolag med stora kraftverk slog ut de mindre. Ett kraftbolag med monopol, eller några få som bildat oligopol, har kunnat kontrollera marknaden.

Med sol- och vindenergi minskar skalfördelarna. Solceller som fasadmaterial på byggnader, eller några få vindkraftverk på ställen med bra vindtillgång, kan konkurrera med stora solcellsanläggningar och vindkraftsparker. Detta kan reducera de stora kraftbolagens marknadsandelar och deras makt över konsumenterna, som nu har ekonomiskt rimliga möjligheter att bygga egna kraftverk.

Även när elpriset faller till nära noll levererar solen och vinden energi. Detta är ett allvarligt hot mot gamla kol- och kärnkraftverk som aldrig förr har konkurrerats ut av låga elpriser. Stora kraftbolag i Tyskland har redan fått stoppa elproduktionen vid tillfällen då de konkurrerats ut. Sker detta ofta blir de olönsamma och stängs för alltid. Billig el från sol- och vindenergi kan tas till vara på flera sätt i energisystemet. Det traditionella sättet att hantera lokalt överflöd – och ge den producerade elen större värde – är att bygga kablar som överför energin till områden där elen efterfrågas. Så gjorde man i Sverige när vattenkraften exploaterades i norr.

Med modern informationsteknik kan man styra sin elanvändning och dra nytta av prisvariationerna: låta datorer minska användningen när elen är dyr och öka den när priserna sjunker. När hushåll och industrier använder sådan teknik kommer hela elsystemet att bli billigare.

Mest revolutionerande blir nya former för lagring av el. Elbilar skulle kunna ha sina batterier anslutna till elnätet och automatiskt laddas när elpriset är lågt. Då blir energikostnaden för elbilar ännu mer överlägsen bränsledrivna fordon. Man kan till och med tänka sig att parkerade bilar skulle kunna förse elnätet med lagrad el från sina batterier, när varken sol- eller vindkraft producerar el och priset är som högst. Det pågår just nu mycket forskning om hur dessa tekniska möjligheter ska användas. De tillåter många fler än bara traditionella kraftbolag att bli producenter. Nya typer av företag och produkter för elmarknaden kommer att etableras, som utvecklar nya sätt att tjäna pengar på en mer flexibel elanvändning.

Då kan sol och vind erbjuda billigare el än vi någonsin tidigare har kunnat få.