Räcker syret åt alla som bor på jorden?
I klimatdiskussioner talas det nästan uteslutande om utsläpp av koldioxid och andra gaser, men man nämner aldrig syrenivån. Sjunker den? Skogar huggs ner, och vi är fler som andas och bränner fossila bränslen. Vid vilken nivå börjar vi kippa efter andan?
Hans Wångberg
Svar: Sedan 1950-talet har mängden koldioxid i atmosfären ökat från runt 0,031 volymprocent till dagens cirka 0,0385 volymprocent. Den relativa ökningen är runt 25 procent, vilket ger en växthuseffekt. Samtidigt har, som du påpekar, mängden syre i atmosfären minskat. Men det finns mer än 500 gånger mer syre än koldioxid i atmosfären. Hela 21 volymprocent av atmosfären består av syre. Minskningen av syre är därför försumbar och spelar ingen större roll för vår andning. Vi kan andas på höjder över 5 000 meter, där halten syre (omräknat till partialtryck) är ungefär hälften så hög som på havsnivå. Det sker med ansträngning, men vi klarar syrehalter som är ganska mycket lägre än dagens.
Hur stor roll spelar det då att skogar huggs ner? Varje år fixeras ungefär 52 gigaton koldioxid genom skogarnas fotosyntes. Samtidigt bildas cirka 138 gigaton syre. I atmosfären finns totalt cirka 1 200 000 gigaton syre. Varje år nybildas alltså mindre än en tusendel av allt syre. Även om avskogningen skulle leda till en kraftigt lägre fotosyntes, dröjer det många hundra år innan vi börjar kippa efter andan.
Viktigt att notera är att nästan hälften av syreproduktionen sker i havet med hjälp av växtplankton (cirka 127 gigaton syre). Temperaturhöjningen och försurningen av havet (koldioxid tas upp från atmosfären och omvandlas till kolsyra) påverkar också de små men otaliga syrefabrikerna som binder koldioxid i havet. Exakt vilken effekt detta får är ännu osäkert, men det är en mycket viktig fråga för pågående forskning.
Detta spelar dock större roll för växthuseffekten, än för vår andning.
Ann Fernholm, med hjälp av Jorijntje Henderiks, forskare vid Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet.
