Etnisk orättvisa drabbar män mer än kvinnor

I en studie med påhittade jobbansökningar visade det sig att kvinnor med utländsk bakgrund verkar ha det lättare på arbetsmarknaden än män med utländsk bakgrund.

Publicerad
Etniska stereotyper är manligt kodade, vilket ger avtryck på arbetsmarknaden.
Bild: Istock

Många studier har belagt etnisk diskriminering på arbetsmarknaden. Nu kan dessa resultat kompletteras med en könsaspekt, eftersom det visar sig att den etniska diskrimineringen drabbar män värre än kvinnor.

Via påhittade jobbansökningar med svenska, arabiska och nordafrikanska namn av båda könen har forskare sökt drygt 1 800 arbeten som annonserats på Platsbanken under åren 2006 och 2007. Jobben söktes inom 16 områden – allt från chefsjobb och gymnasielärare till receptionister och städare. Meriter och övriga ansökningshandlingar var likartade inom grupperna som sökte.

Av de jobbansökningar som resulterade i kallelse till intervju gick 65 procent till dem med svenska namn, ett tecken på etnisk diskriminering, eftersom hälften av ansökningarna hade svenska namn på den sökande. Men det visade sig att det fanns en könsobalans som förvånade forskarna när de analyserade vilka med utländska namn som arbetsgivarna kontaktade – männen med utländska namn valdes bort i långt större utsträckning än kvinnorna.

– Många tror att utländska kvinnor blir dubbelt diskriminerade. Men etniska stereotyper är oftast manligt kodade, och drabbar därför främst män, säger Moa Bursell, som är sociolog och forskare vid Institutet för framtidsstudier, samt författare till en artikel i European sociological review där dessa resultat redovisas.

– Kvinnor hamnar snarare i en könsmässig stereotyp än en etnisk, och därför får invandrade kvinnor en fördel på arbetsmarknaden jämfört med invandrade män, säger Moa Bursell.

Arbetsgivarna är nämligen bra på att försöka gynna det underrepresenterade könet i Sverige, varför detta i många fall gynnar kvinnor.

Ett annat uttryck för utlandsfödda mäns underordning på arbetsmarknaden är att löneskillnaderna är mycket större mellan invandrade och svenska män än mellan invandrade och svenska kvinnor. Den invandrade mannen hamnar alltså även lönemässigt i ett större underläge.

Det visade sig även att i kvinnodominerade yrken så förekom både etnisk och könsmässig överkompensering – varför män med utländska namn verkar ha lättast att komma till intervju i kvinnodominerade yrken.

– Vi tror att en afrikansk eller arabisk man som söker ett jobb som exempelvis förskollärare i och med detta så tydligt avviker från stereotypen av invandrad man att det underlättar för honom, säger Moa Bursell.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor