Hotad jättefisk spräcker alltför optimistisk teori
En av världens största sötvattensfiskar, arapaiman, håller på att utrotas – trots att fiskeförvaltningens modeller visar att det inte borde kunna hända.
Kommersiellt fiske kan leda till att fiskbestånd överutnyttjas, men inte till att fiskarter utrotas – enligt de ekonomiska modeller som används inom fiskeförvaltningen.
Förklaringen skulle vara att kostnaden för fisket ökar så kraftigt när fiskbestånden minskar att blir det olönsamt att fånga de allra sista fiskarna.
Men nu ifrågasätter en grupp amerikanska och brasilianska forskare denna vedertagna modell och hävdar att det är fullt möjligt att utrota vissa arter, med relativt enkla fiskemetoder.
I Amazonas floddelta lever arapaiman, Arapaima gigas, en fisk som kan bli ett par meter lång och väga 200 kilo. Arapaiman rör sig på grunt vatten, där den jagas med harpun. Fisken utgör en viktig resurs för lokalbefolkningen, som jagar de stora exemplaren oavsett tillgången. Samtidigt bedrivs fiske efter mindre arter med nät. I näten fastnar även små exemplar av arapaima, vilket förhindrar återväxten av de lokala bestånden.
Forskarna har nu beräknat antalet arapaima på ett 40-tal olika platser i Amazonasdeltat. De fann att 19 procent av de lokala bestånden var utrotade och att 57 procent riskerade utrotning.
Forskarna, som har publicerat sin studie i Aquatic conservation, påpekar att många tropiska fiskbestånd är bristfälligt studerade, och att det kan finnas fler arter som hotas av utrotning.