Nordvästeuropa tog tidigt täten
Nordvästeuropas dominans i världen har långa anor. Det framgår av en ny undersökning av Europas adel.
Bild: Neil Cummins
Via en 1 000 år lång demografisk serie kan man hitta den moderna världens födelse. Det berättar Neil Cummins, historiker vid London school of economics, som samlat data om drygt 121 000 europeiska adelspersoners födelse, liv och död under åren 800–1800.
– En definition på moderniteten är framväxten av en nationalstat med våldsmonopol, vilket i regel medför minskat våld i samhället, säger Neil Cummins. En annan är ökad medellivslängd, som är ett grovt men bra mått på ekonomisk tillväxt. Dessa saker syns tydligt i materialet.
På 1500-talet sjönk andelen adelsmän som dog en våldsam död kraftigt – från över 30 procent till under 10 procent. Förklaringen är troligen att det då växte fram en starkare statsapparat.
Källa: Neil Cummins
I en ny forskningsrapport presenterar han sina data, som i nuläget är just data. Ännu har han inte kunnat förklara alla de variationer han har sett i det gigantiska materialet. Men ett tydligt resultat är exempelvis adelns ökande medellivslängd i två tydliga faser: först vid medeltidens slut, från omkring 50 till 55 år, och sedan på 1700-talet, då den ökade till omkring 60 år. Högadeln levde dock något kortare, särskilt i början av perioden. Men kan man dra generella slutsatser av överklassens liv – och död?
– Ja, jag tror det, säger Neil Cummins. Det finns tydliga överlappningar med vad vi vet om den stora befolkningens beteenden, men mina data visar att adeln låg före dem i tid. Det handlar om minskningen av våldsamma dödsfall, om familjebildningsmönster och om medellivslängden. Och dessa tre saker handlar alla om moderna beteenden.
Ett annat resultat är de geografiska mönster som framkommit i analysen. Adelspersoner i norra och västra Europa tenderade att ha både högre medellivslängd och en tidigare ökning av medellivslängden än resten av Europa. Och detta mönster uppkom redan på högmedeltiden, före digerdöden på 1300-talet.
– Detta förvånade mig mycket, eftersom vi vet att ökad medellivslängd korrelerar starkt till ekonomisk tillväxt, säger Neil Cummins. Vi vet att Nordvästeuropa någon gång började dra ifrån resten av världen, men de flesta forskare förlägger detta till efter digerdöden, då efterfrågan på arbetskraft ökade och lönerna steg.
Vilka områden handlar det om?
– Främst de brittiska öarna och Skandinavien.
Finns det någon koppling till vikingarna här?
– Haha, ja vem vet? Men allvarligt talat så handlar detta om just de områden som vikingarna kom ifrån och där de etablerade sig, säger Neil Cummins. Jag ska gå vidare i min forskning och analysera förnamn, och via dem försöka se var de olika personerna kom ifrån.
Neil Cummins arbetar i nuläget på en bok där dessa data ska presenteras i ett större sammanhang. Forskning & Framsteg lovar att bevaka utgivningen.
