Dna-spår avslöjar okänd folkvandring till Centraleuropa
Nya dna-analyser av antika skelett visar att en omfattande migration av herdefolk från stäppområdena nådde Europa under den tidiga bronsåldern.
DNA-analys av skelett avslöjar en hittills okänd folkvandring österifrån för över 4 000 år sedan, som kan förklara hur de indoeuropeiska språken kom till Europa. Punkterna visar arkeologernas fyndplatser.
Forskare vid bland annat Stockholms universitet har upptäckt en tidigare okänd folkvandring. Det handlar om ytterligare ett av alla de folk som lämnade det vidsträckta stäppområdet som spänner från Mongoliet till Ungern.
– Omfattningen av denna migration var helt okänd för bara ett halvår sedan, säger Christos Economou, forskare vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Stockholms universitet.
Han och hans kolleger har analyserat dna från 69 skelett från vår kontinent, som är mellan 3 000 och 8 000 år gamla. Resultaten visar att stora folkomflyttningar har skett, framför allt från stäppområdena norr om Svarta havet och Kaspiska havet till norra och centrala Europa. Helt nya typer av dna, från östra Europa och västra Asien, dyker nämligen upp i materialet som är yngre än 4 500 år. Sannolikt förde dessa stäppfolk med sig några av de indoeuropeiska språken till Europa.
– Ja, denna teori får stöd av själva omfattningen av migrationen, säger Christos Economou. Bland skeletten från Centraleuropa som vi analyserat har omkring 75 procent av dna:t spår av de människor som kom från stäppområdena. Det skedde alltså en blandning av människor, och detta kan visa hur även språk spreds från Asien till Europa.
Även tidigare studier har visat att kulturell spridning, till exempel jordbrukets spridning från Mellanöstern till Europa, skedde via migration snarare än genom idéspridning.
Resultaten har publicerats i Nature.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.
