Ny rödlista – samma gamla problem

Det har inte skett någon märkbar förbättring när det gäller den biologiska mångfalden i Sverige under de senaste fem åren. Men sett ur lite längre tidsperspektiv finns det några ljuspunkter. Bland annat har hotet mot groddjuren minskat under de senaste 15 åren.

Det framgår av den nya så kallade rödlistan, som tas fram av Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet och fastställs av Naturvårdsverket samt Havs- och vattenmyndigheten. Listan uppdateras vart femte år.

Rödlistning är en prognos över arternas risk för att dö ut. En art kan kategoriseras som: nära hotad, sårbar, starkt hotad, akut hotad samt nationellt utdöd. Även kunskapsbrist kan ge rödlistning.

Drygt 21 600 arter bedömdes inför 2015 års rödlista, varav 4 273 blev rödlistade. Ungefär hälften av dessa arter är placerade i kategorierna: akut hotad, starkt hotad samt sårbar.

Kategorin kunskapsbrist innehåller drygt 500 arter. Arterna i denna kategori är så dåligt studerade att de skulle kunna höra hemma i vilken kategori som helst – från livskraftig till nationellt utdöd.

Ett av de allvarligaste hoten mot artrikedomen i Sverige är igenväxning. Det gäller flera typer av miljöer: slåtter-, ängs- och betesmarker samt skogar och myrmarker. Dessa miljöer innehåller ungefär 30 procent av rödlistans arter. Även skogsavverkning utgör ett allvarligt hot mot många arter – ungefär 2 300 skogslevande arter är rödlistade.