Robotmusslor avslöjar risk för värmechock

Under 18 år har ett globalt forskarteam mätt temperaturer med hjälp av robotmusslor placerade i musselbäddar utefter kusterna på flera kontinenter.

Forskarna har bland annat undersökt livsvillkoren för musslan Mytilus californianus, som finns i tidvattenzonen utefter Nordamerikas västkust. Generellt så ökar kustvattnets temperatur från norr till söder. Men data från robotmusslorna visar att musslornas kroppstemperatur inte följer denna trend, utan styrs mer av tidvattnet.

I de nordliga kustregionerna infaller sommarens lågvatten mitt på dagen, vilket medför att de torrlagda musslorna exponeras för solvärmen. Men längre söderut är det högvatten mitt på dagen – och det kompenserar för högre vattentemperaturer. Forskarna anser att tidvattnet i kombination med de lokala geografiska förutsättningarna skapar hotspots, områden där musslor och andra organismer i tidvattenzonen kan drabbas av värmechocker om temperaturerna stiger ytterligare. Det finns sådana områden utefter hela västkusten.

Många forskare anser att de ökande vattentemperaturerna leder till att utbredningsområdena för musslor och andra havslevande organismer förskjuts mot polerna, där vattnet är svalare. Men robotmusslornas detaljerade temperaturmätningar visar att klimatförändringarna även kan orsaka lokala utdöenden – som inte följer de storskaliga temperaturtrenderna.

Forskarna inom projektet försöker skapa robotmusslor som är så lika de riktiga musslorna som möjligt, eftersom både färg, storlek och form påverkar förmågan att ta upp värme från omgivningen. Robotmusslorna limmas fast bland de övriga musslorna i strandbankarna, där de registrerar temperaturer flera gånger i timmen, dygnet runt. De kan samla data i mer än ett halvår innan de måste tas upp och tömmas på information.