Hon vet hur krigsfartyg kan spåras i mörker
Jenny Lindström studerar självlysande plankton, ett område som bland annat har intresserat delar av den amerikanska flottan.
3 frågor till Jenny Lindström filosofie doktor i zoofysiologi, som har flyttat till San Diego i USA för att studera självlysande plankton vid Scripps institution of oceanography.
Bild: John Stires
1 | Du forskar på bioluminiscens. Vad är det?
– Runt om i naturen finns djur med förmågan att lysa. Eldflugor och lysmaskar, till exempel. Ljuset kallas för bioluminiscens. Jag forskar på dinoflagellater som är ett litet rödaktigt plankton. De lever i stora ansamlingar i havet. När dinoflagellaten stöter emot något sker en kemisk reaktion som gör att den börjar lysa. Nattetid är planktonen mer kända som mareld. Det är oerhört vackert. Det ser ut som att havet glittrar.
2 | Vad kan forskningen användas till – och hur hamnade du i USA?
– Den amerikanska flottan har investerat mycket pengar i bioluminiscensforskning. Dinoflagellaterna finns i alla hav i hela världen och lyser så fort båtar åker in i dem. Genom att förstå bioluminiscens har flottan kunnat upptäcka fiender och samtidigt sluppit bli upptäckta själva. I dag har de slutat finansiera forskningen, men Scripps institution of oceanography i San Diego är fortfarande världsledande på forskningsområdet, så det känns kul att få vara en del av det. Min man är gymnasielärare och skriver undervisningsmaterial i engelska medan vi är här. Våra döttrar, fem och åtta år gamla, har börjat i amerikansk skola.
3 | Måste du jobba nattetid för att kunna bedriva din forskning?
– Dinoflagellaterna har en väldigt stark dygnsrytm. De lyser bara när det är mörkt och vi kan inte forska om de inte lyser. Vi har löst det genom att vända på dygnet. Lamporna är tända på natten och släckta på dagarna. Jag sitter i labbets mörkaste del. Jag har bara en liten röd lampa som ledljus. Man måste veta var man ställer saker, annars är det omöjligt att hitta dem. Men man blir van. Just nu studerar vi vad som händer från det att man rör dinoflagellaten till att den börjar lysa. Reaktionskedjan går extremt snabbt och vi förväntar oss att hitta en ny typ av mekanism som ännu inte beskrivits. På sikt hoppas vi också hitta olika användningsområden. Med manetens lysande protein kan man till exempel märka ut specifika beståndsdelar i en cell med grönt ljus och sedan studera olika sjukdomsförlopp. Eldflugans lysande enzymer används inom livsmedelsindustrin eftersom man kan få bakterier att visa sig som ljus. Det finns massor av möjligheter.
Här kan du se mareld
Sverige: Under augusti och september – och med lite tur även i april – är det möjligt att se mareld längs hela den svenska västkusten.
Karibien: Puerto Rico och flera andra karibiska länder är kända för sina så kallade mareldsvikar.
Medelhavet: Runt om i Medelhavet finns goda möjligheter att se havet skimra i blått om nätterna.
