Ett diskret geni

Många har nog sett filmen The imitation game. Andra kanske har hört uttrycken Turingmaskin eller ett Turingtest. Det första har att göra med britten Alan Turings banbrytande idé att konstruera en universalmaskin som kan ta sig an alla problem med hjälp av matematiska algoritmer – den teoretiska principen bakom dagens datorer. Det andra, Turingtestet, ska avgöra om en dator kan tänka eller inte. Och Turings arbete med att knäcka tyska koder under andra världskriget anses ha varit avgörande för de allierades seger över nazisterna 1945.

Det var alltså banbrytande insatser som Alan Turing lämnade efter sig när han 1954 begick självmord. Då var han fortfarande en okänd person, dömd för otuktigt beteende. Arbetet med avkryptering under andra världskriget förblev hemligt i ytterligare 30 år. Forskning om artificiell intelligens tog fart ett par år efter Turings död. Och homosexualiteten, som många, inklusive bokförfattaren, anser vara orsaken till Turings självmord, fortsatte att vara onämnbar i Storbritannien i ytterligare flera decennier. Alan Turings biografi kom ut först 1983 i Storbritannien. Författaren, Andrew Hodges, som själv är matematiker och aktiv i gayrörelsen, lyfter fram Alan Turing som en central gestalt i världshistorien. I sin mycket omfattande bok berättar han om de logiska, matematiska och tekniska grundvalarna för datorutvecklingen, om Turings tänkande och hans tillbakadragna liv.

Det var först på julafton 2013 som Turing hamnade i rampljuset, då den brittiska regeringen, efter krav från en rad namnkunniga personer, beviljade kunglig benådning med avseende på domen ”grov osedlighet” som föll den 31 mars 1952. Men riktigt känd blev Alan Turing först 2014 med storfilmen The imitation game. Orkar du inte läsa de ibland rätt så krångliga drygt 650 sidorna i denna biografi, så kan du börja med att se filmen.