Emmy Noether satte matematiken framför världsliga ting

5 frågor till Julia Ravanis som har skrivit en matematikerbiografi för matterädda.

Publicerad

Julia Ravanis har tidigare skrivit boken Skönheten i kaos.
Bild: Viktor Gårdsäter

Julia Ravanis är fil. mag. i idéhistoria, civilingenjör i teknisk fysik och doktorand i teknikhistoria vid Chalmers tekniska högskola.

1 | Vad är det för bok du har skrivit?

– Det är en genreöverskridande bok som innehåller många olika delar. Den handlar om Emmy Noether som var en av de viktigaste matematikerna under 1900-talet. Men huvudpoängen i boken är inte hennes liv, utan snarare hennes matematik. Det är hennes teorem som står i fokus, vad det betyder och hur det förhåller sig till världen och kanske till människan. Jag förankrar hennes abstrakta matematik i hennes livsomständigheter, hennes problem och hennes personlighet.

2 | Du började med att skriva en essä om Emmy Noether i Bildningsboxen som Norstedts gav ut. Hur blev det sedan en bok?

– Essän var lite som ett försök att se vad som fanns i Emmy Noethers liv och i hennes teorem, och om det skulle hålla för ett längre projekt. Jag har varit nyfiken på henne sedan jag pluggade fysik. Fysiker pratar om Noethers teorem som att de är helt förtrollade, och det kallas ofta för ett av de vackraste teoremen som finns inom fysiken. Det kombinerat med personen bakom teoremet. Hon var en av få kvinnor som nämndes när vi pratade om fysik och matematik, och hon var judinna under nazismen i Tyskland. Det gjorde mig nyfiken på hennes livsöde.

Teorem

Ett teorem är ett matematiskt påstående som beskriver ett samband eller ett villkor, och som är möjligt att bevisa.

3 | Vad skulle du säga är utmaningen att skriva om en matematiker i den här formen?

– Det är svårt att på ett begripligt sätt försöka förklara vad den här väldigt abstrakta matematiken säger. Bara ordet teorem tror jag de flesta inte vet vad det betyder. Det är en pedagogisk utmaning, men det är också det som är en drivkraft för mig.

– Men det har också varit svårt att skriva om en historisk person. Hur ska man gestalta henne för att göra henne rättvisa? Vissa scener har inslag av fiktion. Det har varit en balansgång – hur mycket friheter får man ta sig? Det är alltid delar av en personlighet som inte dyker upp i källmaterialet.

4 | Fanns det något du blev förvånad över under arbetet med boken?

– Jag läste mycket om Emmy Noether som person, och en sak som förvånade mig är att det var så mycket matematik i hennes liv och så lite annat. Alla hennes relationer var på något sätt grundade i matematik. Hon brydde sig inte så mycket om världsliga ting, som hur hon var klädd eller hur hon bodde. Ifall hennes paraply var helt eller inte. Hon var helt uppe i det superabstrakta tänkandet. Kan det verkligen ha varit så?

5 | Vem vill du ska läsa den här boken?

– Min ideala läsare är väl någon som var lite rädd för matematik i skolan. Som tyckte att matematik var svårt och tråkigt och inte tänkte att det var någonting för den. Min förhoppning är att de ska få ut någonting av den här boken.

Emmys teorem

Julia Ravanis
Natur & Kultur

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor