Näsan bättre än sitt rykte

Hundar är erkänt bra på att uppfatta olika lukter, men en ny studie visar att i människan ibland är ännu bättre.

– Det gäller främst fruktiga och blommiga dofter. Det är begripligt med tanke på att hundar är köttätare. Frukter och blommor har ingen relevans för dem, säger Matthias Laska, professor i zoologi vid Linköpings universitet.

Han har bland annat studerat luktsinnet hos olika djur på Kolmårdens djurpark. Hans resultat ingår i en ny sammanställning som visar att människans luktsinne står sig väl jämfört med andra däggdjurs.

Hos människan utgör luktbulberna – en del av luktsinnet – bara någon tiondels promille av hela hjärnan. Hos en mus utgör de ett par procent. År 1879 lanserade den franske neuroanatomen Paul Broca en teori om skillnaden.

Han skrev att människans intellektuella förmågor växte i takt med hjärnans frontallober under vår utvecklingshistoria. Samtidigt blev luktsinnet oviktigt, och luktbulberna skrumpnade.

Men luktbulbernas relativa storlek behöver inte betyda ett skvatt, skriver doftforskaren John McGann vid Rutgers university i USA i tidskriften Science. Han vill avliva den segslitna myten om att människan skulle ha ett unikt dåligt luktsinne.

Faktum är att människan har ungefär lika många nervceller i sina luktbulber som övriga däggdjur.

Dessutom slår vi hundar och andra erkänt duktiga sniffare när det gäller att uppfatta vissa luktämnen, till exempel pentylacetat som finns i bananer.

Se även: Vårt luktsinne betydligt bättre än sitt rykte i F&F 5/2014.