Skottlossningar smittar och ökar
Om någon skjuter på en plats ökar risken för en ny skottlossning i närområdet de närmaste veckorna.
Bild: iStock
Skottlossningarna har ökat i Sverige det senaste decenniet, och därmed har mönstret för det grova våldet förändrats. ”Forskningen visar en förändring i det dödliga våldet från inomhusvåld med vassa eller trubbiga vapen till utomhusvåld med skjutvapen, där den senare kategorin är svårare att lösa”, skriver forskare vid bland annat Stockholms universitet och Karolinska institutet i en ny studie om skottlossningar i storstäderna.
De har analyserat 948 skjutningar i Stockholm, Göteborg och Malmö under åren 2011–2015, där en tredjedel ledde till personskador eller död. Det viktigaste resultatet är att skottlossningar leder till nya skottlossningar i samma område. En skjutning på en plats ökar kraftigt risken för en ny skjutning inom 14 dagar, inom hundra meter från den första skjutningen. Extra tydligt var sambandet i Malmö.
– Vi blev ganska förvånade över resultatet, eftersom dessa mönster är starkare i Sverige än i andra länder, säger Amir Rostami, som är både polis och forskare i sociologi vid Stockholms universitet samt medförfattare till studien.
I till exempel Philadelphia finns liknande mönster, men i Sveriges storstäder är själva mekanismen att skjutning följs av skjutning i närområdet starkare. Amir Rostami tror att det kan bero på att områdena där det skjuts är så pass begränsade i Sverige. Det handlar om utanförskapsområden som Rosengård, Biskopsgården och Husby, enligt studien, som är publicerad i Security journal.
Amir Rostami har forskat om det grova våldet i många år och har tidigare varit pessimistisk till utvecklingen.
– I dag ser vi mer tydlighet från politikerna, säger han. Men polisens uppklarningsnivå är direkt ohälsosam. Och de kraftiga sociala insatserna har vi heller inte sett än.
Det han fortfarande saknar är arbete med riskgrupper.
– De som finns i gängmiljön kan lätt fortsätta att rekrytera, och allt fler riskerar att dras in i kriminaliteten, säger han.
För att få stopp på skjutandet poängterar han de skarpare lagar som redan är på väg.
– Med hårdare straff för vapeninnehav kan man få bort folk från gatan direkt, säger han, och det kan kyla ned konflikterna.
En annan strategi är att systematisera polisinsatserna. De stora insatser som gjorts i till exempel Södertälje och Malmö på senare år verkar ha haft effekt på skjutandet.
Själva skjutandet går att tygla, menar Amir Rostami. Men de långsiktiga lösningarna för att stoppa det grova våldet är betydligt mer komplicerade.
