Småsyskon har sämre hälsa

Flera studier har visat att småsyskon i genomsnitt har det sämre förspänt, de har till exempel sämre betyg och lägre lön än sina äldre syskon. Nu vet vi att småsyskon även har sämre hälsa.

– Våra resultat styrker denna generella insikt, säger Helena Svaleryd, forskare i nationalekonomi vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.

Som mått på hälsa har forskarna utgått från barnens behov av sjukhusvård från födseln upp till 24 års ålder. Det visade sig att förstfödda har något sämre hälsa vid födseln, men efter det första levnadsåret vänder det. Därefter är det i stället småsyskonen som löper större risk att hamna på sjukhus. I tonåren har det andra och tredje barnet 14 respektive 20 procents högre risk att behöva sjukhusvård än det förstfödda. Det handlar om allt från yttre skador och förgiftningar till självskadebeteende, psykisk ohälsa och alkoholmissbruk. Ju fler storasyskon, desto större är effekten.

Eftersom just skador och förgiftningar är extra vanligt kan förklaringen enligt forskarna vara den så kallade ”utspädningshypotesen” – att föräldrar har begränsat med tid för sina barn.

– Vi tror att det främst handlar om minskad föräldratillsyn vid större syskonskaror, säger Helena Svaleryd.

Forskarna har inte sett några könsskillnader, varken när det gäller syskonskarans könsmässiga sammansättning eller de barn som behöver vård. Mödrarnas utbildningsnivå påverkar inte heller resultatet.

Studien bygger på alla barn som föddes i Sverige 1968–2005 och som har minst ett syskon. Information om sjukhusvård finns för åren 1987–2010. Analysen har genomförts av forskare i nationalekonomi vid Uppsala universitet och vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.