Luckor i kritiskt tänkande

Kritiskt tänkande är ingen generell förmåga. Det framgår av en ny forskningsrapport som forskare vid Uppsala universitet har publicerat i Education Inquiry. Forskarna har analyserat hur 76 elever presterat på nationella prov i årskurs 9, i ämnena svenska, historia, fysik och matematik.

Provfrågorna handlade specifikt om kritiskt tänkande, till exempel om att värdera olika källor i historia eller förhålla sig kritisk till olika energisystem i fysik. 

– Vi såg ingen överföringseffekt i kritiskt tänkande mellan olika ämnen. Att man är bra på att granska och värdera i svenskämnet betyder inte att man är bra på att granska och värdera i historia och vice versa, säger Thomas Nygren som är forskare i didaktik vid Uppsala universitet och docent i historia vid Umeå universitet samt huvudförfattare till den aktuella studien. 

– Det kritiska tänkandet är domänspecifikt och bygger på konkreta ämneskunskaper, säger Thomas Nygren. Ämneskunskaper är centrala för att utveckla ett kritiskt tänkande.

Kritiskt tänkande är alltså ingen övergripande kompetens, utan något som uppnås i enskilda ämnen och frågor. Skolan bör alltså satsa på mer gedigna ämneskunskaper, det vill säga ämnesspecifika fakta, vetenskapliga perspektiv och förmågor, för att kunna lära ut kritiskt tänkande i dessa ämnen.

– Ska man kunna något så bör det läras ut inom det aktuella ämnesfältets tradition, inte bara genom övergripande studier i kritiskt tänkande, säger Thomas Nygren. 

Varifrån kommer idén om ett generellt kritiskt tänkande?

– Detta blev på 1990-talet en formel som spreds av vissa amerikanska pedagoger. Tanken var att man skulle kunna bygga upp en allmän förmåga till kritiskt tänkande. Denna idé är mycket spridd i samhället, men inom skolforskningen har man inte undersökt saken empiriskt över ämnesgränser, säger Thomas Nygren. Men nu har vi testat detta på ett antal individer, och våra resultat tyder ju på att detta inte är någon allmän förmåga.