Alla kan hjälpa till att forska

I augusti hade jag förmånen att få hjälpa till vid en arkeologisk utgrävning. Det var Österåkers kommun som tillsammans med företaget Arkeologerna bjöd in allmänheten att vara med och gräva vid den medeltida borgen Biskopstuna. Den upplevelsen kommer jag att bära med mig länge, länge.

Vi var ett tiotal amatörer som under ledning av två erfarna arkeologer fick prova på att gräva, sortera, mäta in och skriva rapport. Med skärslev satt jag på knä och skrapade försiktigt upp jord i det lager som arkeologerna identifierat skulle kunna vara från slutet av 1400-talet. Och visst blev det utdelning! Bland annat hittade jag 16 pyttesmå fiskfjäll, något som arkeologerna fann mycket intressant.

Att bjuda in allmänheten till forskning är något som blir vanligare inom en rad vetenskapliga discipliner. Men det är alls inget nytt – redan på 1750-talet startade Carl von Linné ett nätverk för att få in rapporter om lövsprickning. Än i dag bidrar frivilliga krafter till exempel genom att rapportera om vårtecken och förekomsten av djur och växter. Inom astronomin har det alltid funnits en stark koppling mellan proffs och amatörer.

Och tack vare billiga hjälpmedel kan alla vara med och rapportera till exempel luftkvalitet och väder, något som i förlängningen kan leda till både bättre luft och säkrare väderprognoser – till nytta för oss alla. Även inom humaniora växer rörelsen, bland annat genom att människor hjälper till att transkribera handskrifter och tyda dokument.

I Sverige finns samarbetsprojektet medborgarforskning.se, som ska fungera som en länk mellan forskare och allmänhet. Portalen beräknas vara helt klar våren 2019, men redan nu finns mycket spännande att ta del av.

Medborgarforskning kan självklart leda till framsteg för forskningen. Men det är också en viktig del i ett demokratiskt samhälle, där deltagarnas kunskaper växer och engagemanget för civilsamhället stärks. Dessutom är det roligt och meningsfullt!

Är du en medborgarforskare? Skriv gärna till mig och berätta så att vi kan bli bättre på att rapportera.

Under arbetet med det här numret har jag inte kunnat låta bli att tänka på det där lite slitna uttrycket ingen kan göra allt, men alla kan göra något. När jag läste om hur ljus, som vi människor upplever som tryggt och välgörande, kan orsaka massdöd bland fladdermöss och insekter, lovade jag till exempel mig själv att aldrig mer tända en ljusslinga på balkongen under vår, sommar och höst. Att göra något kan också handla om att ta cykeln i stället för bilen eller att våga säga ifrån när något inte är rätt. Journalisten Bosse Lindquist, som avslöjade Macchiariniskandalen, skriver om de många frågetecken som ännu inte har fått något svar. Och vår medicinredaktör Per Snaprud har fortsatt sin granskning av oseriösa nätläkare, som bidrar till att allmänfarliga sjukdomar inte rapporteras och skriver ut läkemedel på ett sätt som riskerar att öka spridningen av antibiotikaresistens.