Annons
Bild: 
Getty Images

Smarta lösningar får fler att cykla

Allt fler städer satsar på cykeltrafik för att bli fossilfria och minska trängseln. Men hur ska det gå till?  Vi reste till cykellandet Nederländerna och träffade forskare som testar en mängd olika metoder – allt från avancerade appar och specialrondeller till skatteavdrag för cykelpendling till jobbet.

Författare: 

Publicerad:

2018-09-21

En vit testcykel står längs ena väggen på Joost de Kruijfs kontor. Han ber mig hoppa upp och ger mig ett par vr-glasögon. Plötsligt är jag ute i trafiken på stadens gator. Bilarna susar förbi obehagligt nära. Men med några knapptryck på datorn kan Joost de Kruijf göra cykelbanan bredare. Han kan också ändra linjemarkeringarna och färgen på asfalten, eller låta det bli natt för att testa olika belysningar. Jag cyklar in i en mörk tunnel.

– Här kände sig cyklisterna inte trygga på kvällarna, men med hjälp av tester i cykelsimulatorn har tunneln nu byggts om och blivit ljusare och mer inbjudande, säger han.

Vi befinner oss på Breda university of applied sciences i regionen Noord-Brabant i södra Nederländerna. Här arbetar forskaren Joost de Kruijfs med innovationer som ska locka fler att välja cykeln för att ta sig fram.

Med sitt väl utbyggda nät av cykelvägar och sina närmast bilfria stadskärnor rankas Nederländerna som världens främsta cykelnation. Totalt sker drygt 25 procent av samtliga resor med cykel. Som jämförelse är andelen i Sverige omkring 12 procent, men då bara för resor på upp till 10 kilometer, enligt det senaste cykelbokslutet från Transportstyrelsen.

Satsningen på cykling i Nederländerna startade redan på 1970-talet med byggandet av cykelbanor, separerade från bilvägar och trottoarer. Utvecklingen har tagit ny fart på senare år som ett sätt att få ner koldioxidutsläppen och minska trängseln på vägarna. På köpet får cyklisterna motion. Det är fördelar som många städer och länder har fått upp ögonen för. I Norden är Köpenhamn den mest kända cykelstaden, men även Oslo har en ambitiös plan för att bygga ut cykelvägnätet. Sverige är heller inget undantag. Förra året publicerade regeringen en cykelstrategi med målet att öka cyklandet för att ”minska resandets miljöpåverkan och trängseln i tätorterna samt bidra till en bättre folkhälsa”. För att få fler svenskar att börja cykelpendla går det sedan i februari att få upp till 10 000 kronor i bidrag till köp av elcykel. Hittills har ungefär 75 000 personer ansökt.

I Nederländerna, som redan har en så stark cykelkultur, är det en utmaning att locka ännu fler att börja cykla. För att nå målet om 200 000 nya cykelpendlare har landets regering därför testat ett nytt grepp – att även ge cykelpendlare rätt till det skatteavdrag på 19 eurocent per kilometer för jobbresor som hittills bara kunnat utnyttjas av bilpendlare.

I regionen Noord-Brabant har de lokala myndigheterna gått ett steg längre. I ett uppmärksammat program får inbitna bilister till och med betalt per kilometer om de byter bilen mot vanlig cykel eller elcykel.

– Först tyckte jag att det var en galen idé att betala folk för att cykla. Men pengarna gör att de kommer över tröskeln, säger Joost de Kruijf, som har deltagit i utvecklingen av programmet som går under namnet B-riders.

Sedan programmet sjösattes för fem år sedan har 8 500 bilpendlare deltagit och kunnat få betalt för att cykla till jobbet. I början var ersättningen lite väl generös, berättar Joost de Kruijf. Under rusningstid tjänade deltagare med minst 10 kilometer till jobbet 15 cent per cyklad kilometer. Under ett år gick det att tjäna upp till 1 000 euro.

– I början tog folk till och med omvägar hem för att tjäna lite extra.

Ersättningen är numera sänkt till 8 cent per kilometer, varav arbetsgivare som engagerar sig i programmet står för hälften. Dessutom kan pengarna gå till välgörenhet, berättar Joost de Kruijf, och trycker fram en app på telefonen som alla deltagare har. Här går det bland annat att se hur långt man har cyklat och hur mycket pengar man tjänat ihop.

När fler trampar till jobbet gäller det att cykelvägarna räcker till. I somras meddelade regeringen i Nederländerna att motsvarande 1 miljard kronor ska satsas på snabbcykelvägar och cykelgarage vid tågstationerna. Men precis som i Sverige ligger huvudansvaret för cykling på kommunerna, som också står för huvuddelen av investeringarna.

– Det gäller att satsa pengarna på rätt saker, säger Joost de Kruijf och klickar upp en karta över grannstaden Hertogenbosch på sin dator.

Kartan är full med gröna, gula och röda prickar. Likt trafikljus visar de hur lätt eller svårt det är att ta sig fram i staden på cykel.

– Här fick cyklisterna tidigare stå och vänta länge, säger han och sätter fingret på en av de röda prickarna. Men nu är det problemet borta.

Kartan bygger på data från verkliga cykelresor, som samlats in via bland annat deltagarna i B-riders. I Noord-Brabant har analyserna använts för att planera nya snabbcykelvägar, och ska hjälpa regionens stadsplanerare att underlätta för cyklisterna att snabbare kunna tag sig till tågstationerna.

Dataanalys och nya smarta it-hjälpmedel ska utveckla cyklingen ytterligare i Nederländerna. Det hoppas både regeringen och trafikplanerare ute i regionerna. I Noord-Brabant är ambitionen att bli världens smartaste cykelregion till 2020 – och utvecklingen sker i nära samarbete med städerna i regionen, förklarar Arnold Bongers, som ansvarar för cykelfrågorna i staden Hertogenbosch.

Bättre skyltning, som till exempel kan utvecklas med hjälp av cykelsimulatorer, är ett av många projekt för att anpassa cykelvägarna i takt med att antalet elcyklar ökar.

– Med elcyklarna ökar den genomsnittliga hastigheten, och folk har mindre tid att titta på skyltarna. Det kräver både större bokstäver och att skyltarna placeras före korsningarna, som på en bilväg, förklarar Arnold Bongers.

Om fem år ska regionens alla större städer vara ihopkopplade i ett nätverk av fyra meter breda snabbcykelvägar. Målet är att öka andelen cyklister även i städernas ytterområden. Tack vare elcyklar och nya cykelvägar ska en sträcka på 15 kilometer inte längre kännas avskräckande.

Men det är en utmaning att hitta plats för nya breda cykelvägar. Och korsningar är svårt att undvika, även om Arnold Bongers i första hand vill se cykeltunnlar eller cykelbroar. För att cyklisterna ändå ska ta sig fram så snabbt som möjligt är trafikljusen kopplade till en app som gör att de snabbare slår om till grönt.

– Appen lär sig hur du brukar cykla så att den automatiskt kan slå över till grönt när du kommer. Nästa steg är att cyklisten ska få information om vilken hastighet som ger grön våg.

Staden testar även smarta cykelringklockor som blinkar och varnar när cyklisten exempelvis närmar sig en olycksdrabbad korsning. Men att varna cyklister för bilar är egentligen fel väg att gå, menar Arnold Bongers.

– Det borde vara tvärtom, att det är bilarna som ska varnas. Cykling ska vara roligt och då ska man inte ge signaler om att det är farligt.

Det är dags att hoppa upp i cykelsadeln. Liksom i de flesta andra städer i Nederländerna är centrum i princip bilfritt och maxhastigheten 30 km/h. Arnold Bongers cyklar före mig och pekar på det stora torget, med uteserveringar och strosande människor.

– Här var det en bilparkering förut, säger han.

Vi lämnar centrum och trampar längs en av de röda cykelbanorna – att de är röda beror på att det var den enda alternativa asfaltsfärg som fanns när de byggdes, förklarar Arnold Bongers.

I korsningarna finns tydliga markeringar för vem som har företräde. Oftast är det cyklisterna. Att bilisterna självmant bromsar in och släpper förbi oss känns också ovant. Vi kommer fram till en stor korsning. Arnold Bongers stannar och pekar på ett av trafikljusen.

– Det visar åt vilket håll du ska cykla för att snabbast komma över, förklarar han.

Det är just i korsningarna som många olyckor sker när cyklister blir otåliga, sneddar och kör mot rött. Vi trampar vidare till en annan stor korsning som byggts om till rondell med separata vägar för bilar och cyklar, för att skapa ett bättre flyt. Cyklisterna kan till och med välja om de vill cykla med- eller moturs.

– Det här är världens första dubbelriktade cykelrondell där bilar måste lämna företräde, säger Arnold Bongers.

Men det bästa är om cyklar och bilar hålls separerade, förklarar Arnold Bongers. Vi närmar oss en tredje korsning – den röda punkten på Joost de Kruijfs karta – där en splitter ny cykelbro tar oss över bilvägen. Tidigare tvingades både bilar och cyklister stanna här för att vänta på grönt.

För den som är van vid att cykla i Sverige är det lätt att imponeras av de breda cykelbanorna med sina tunnlar och broar. Men även i Nederländerna finns flera problem att ta hand om. I Hertogenboschs centrum patrullerar till exempel särskilda vakter med en enda uppgift – att avskräcka cykeltjuvar.

Med elcyklarna ökar även antalet olyckor, särskilt bland äldre män. Förra året dog för första gången fler personer i cykel olyckor än i bilolyckor i Nederländerna. En fjärdedel av offren färdades på elcykel.

Elcyklarna ökar också genomsnittstempot på cykelbanorna samtidigt som floran av cyklar växer. En allt vanligare syn är olika typer av låd- och fraktcyklar som kan ha tre eller till och med fyra hjul. Det betyder att cykelbanorna inte längre räcker till utan måste breddas. Även cykelgaragen måste bli fler och större.

Bas Braakman, som ansvarar för cykelfrågorna i Eindhoven, säger att gränsen mellan cyklar och bilar håller på att suddas ut.

– Infrastrukturen måste bli mer flexibel, eftersom vi inte vet vad som kommer att rulla på gatorna i framtiden, förklarar han.

Ett koncept som Eindhoven planerar att testa i höst är att dela upp trafiken i en långsam fil för cyklar som rullar i upp till 25 kilometer i timmen. Mopeder, snabba elcyklar och andra fordon får köra i en yttre fil. 

Men alla håller inte med om att snabbcykelvägar och långa pendlingssträckor på elcykel är rätt väg att gå.

– Det är fel att tänka som om cyklar vore bilar, att så många som möjligt ska ta sig fram så fort som möjligt, säger Marco te Brömmelstroet. Han är forskare inom stadsplanering vid Universiteit van Amsterdam och akademisk chef för The urban cycling institute.

– Du cyklar för att det är roligt och för att du möter andra människor.

Han ser bilar i städer som ett ”misslyckat experiment”. I framtidens städer är bilarna ”långsamma gäster” i en miljö där även en åttaåring ska kunna ta sig fram säkert och på egen hand. Någon hjälmlag för unga, som den svenska, behövs inte om den verkliga faran, det vill säga bilarna, är borta, menar Marco te Brömmelstroet. Han påpekar att utan bilar behövs inte heller en stor del av dagens infrastruktur, till exempel trafikljus.

– Flera städer har redan infört korsningar där det är grönt ljus i alla riktningar för cyklister. Och det finns till och med exempel på att man tagit bort trafikljusen helt och hållet, vilket ger alerta medborgare i stället för trafik-zombier. När man kan se varandra i ögonen är det enkelt att förhandla och förstå varandra.

– För längre sträckor är kombinationen tåg och cykel oslagbar, säger Marco te Brömmelstroet.

– Tåget går i 140 kilometer i timmen. Så fort går aldrig en elcykel.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

2

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 859 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Intressant artikel med många bra förslag till säkrare cykling. Men jag läste en FN-rapport från 2011 häromveckan (https://www.unece.org/fileadmin/DAM/trans/main/wp6/pdfdocs/RAS_2011_Fina...) där det framgår att cykelolyckor i Nederländerna är väsentligt allvarligare än cykelolyckor i t.ex. Sverige. Om man räknar lite på den data som presenteras så visar sig att om en cyklist råkar ut för en olycka så är risken att dö av skadorna 2,5 gånger större i Nederländerna än i Sverige. Varför är olyckorna så mycket allvarligare i Nederländerna?
Jag mailade Nederländernas motsvarighet till Strada och frågade om de hade någon förklaring eller teori kring detta men har inte fått svar.
Någon?

Hej
Tack för din kommentar. Jag har inget tydligt svar men två saker som diskuteras flitigt i Nederländerna att antalet allvarliga olyckor med elcyklar ökar kraftigt, särkilt bland äldre. I Nederländerna är det också väldigt ovanligt att använda cykelhjälm och det finns ingen lag som i Sverige att barn måste ha hjälm. Detta är faktorer som säkert spelar in.

Hälsningar

Marie Alpman

Lägg till kommentar