Tidigare i våras berättade försvarsminister Pål Jonson att Försvarsmakten rustar militärt i rymden. En viktig del av detta utgörs av att ha ett tiotal militära satelliter i omloppsbana. Den 3 maj sköts den första svenska militära satelliten upp från Kalifornien.

– Med egna satelliter får vi full rådighet: vi kan själva styra och prioritera vad våra satelliter ska titta på och när, säger Anders Sundeman, rymdchef på Försvarsmakten.

Det svenska försvaret har länge använt satellittjänster för kommunikation och navigation, men den nya satsningen är en del av ett skifte från att köpa till att ha egna tjänster.

Satelliterna är ungefär lika stora som en tvättmaskin, väger runt 200 kg och kommer befinna sig på mellan 30 och 50 mils höjd.

– En elak kommentator sa att de ser ut som någonting man har köpt på Ikea, säger Anders Sundeman.

Satelliterna byggs dock inte av ett svenskt företag, eftersom det i dagsläget saknas svenska aktörer som kan leverera satelliter som lever upp till Försvarsmaktens behov. De har därför valt att köpa in satelliter från två utländska företag: amerikanska Planet Labs och finländska Iceye.

– De inköpta satelliterna är våra och kommer att kontrolleras helt av oss. Men under en övergångsfas tar vi stöd av företagen, med exempelvis att styra satelliterna. Detta är för att vi ska hinna utbilda vår egen personal, säger Anders Sundeman.

Ungefär lika många satelliter kommer att köpas in från respektive företag.

– Båda typerna spanar ner på jordytan, men på olika sätt. De amerikanska fotograferar jordytan med kameror medan de finländska använder radar för att skapa bilder av marken, även om exempelvis moln ligger i vägen. De kompletterar varandra bra, säger Anders Sundeman.

Inköpet och användandet av utländsk teknik ser inte Anders Sundeman som ett problem, utan som en del av internationellt utbyte.

– De länder vi talar om är bland våra närmaste allierade, säger Anders Sundeman.

Satelliterna kommer att överleva i ungefär fem år och planen är att ersätta och bygga ut rymdförmågan med tiden. De kommer inte heller att bidra till något rymdskrot.

– När de dör kommer de brinna upp i atmosfären och inte falla ner i någons huvud, säger Anders Sundeman.

Satelliterna kommer att befinna sig i banor som går mellan polerna. Varje satellit samlar hela tiden in stora mängder information som kan avläsas när de passerar en markstation. Stationerna kommer att vara utspridda över hela världen för att möjliggöra att information från satelliterna kan laddas ner ofta.

– Vi har ett avtal med satellitleverantörerna där vi får använda ett globalt nätverk av markstationer, säger Anders Sundeman.

En markstation planeras i norra Sverige, men är inte tillräcklig för att få tillgång till satellitdatan tillräckligt snabbt. Samtidigt rör det sig om enormt stora mängder med information som behöver laddas ner. Försvarsmakten tänker därför använda AI för att välja ut relevanta bilder innan de skickas ner till markstationerna, och för att upptäcka mönster i materialet.

Med satelliter är det enkelt att få överblick över stora geografiska områden. Bilder från rymden kan bland annat användas för att identifiera förändringar på markytan – som militära förflyttningar och uppbyggnad av infrastruktur.

– När vi gick med i Nato blev våra yttre gränser för vårt kollektiva ansvar mycket större. Underrättelseinformation på långt avstånd är därför avgörande, säger Anders Sundeman

De svenska satelliterna kommer att bidra till Natos sammantagna övervakningskapacitet och Anders Sundeman bedömer att de är ett betydande bidrag.

– De gör att vi kan spela en viktig roll och bidra med information till alliansen, säger Anders Sundeman.

Samtidigt blir omloppsbanorna runt jorden allt mer trafikerade. Under de senaste åren har antalet satelliter ökat kraftigt – vilket gör internationellt samarbete viktigare än någonsin.

– I rymden är vi alla grannar, säger Anders Sundeman.