Så klarar myror farliga smittor
När ett myrsamhälle drabbas av en farlig smitta förändras myrornas sociala mönster. De delar upp sig i grupper som utför olika uppgifter och har liten kontakt med varandra. På så sätt minskas risken för smittspridning inom kolonin.
Bild: Timothée Brütsch
Med hjälp av avancerad kamerateknik har ett forskarteam med deltagare från Österrike och Schweiz lyckats studera enskilda beteenden hos tusentals svartmyror.
Det finns två tydliga grupperingar hos arbetarna i myrornas kolonier. De yngre arbetarna stannar inne och sköter om larverna och drottningen, medan de äldre ger sig ut och samlar ihop mat till kolonin. De sistnämnda löper störst risk för att smittas av patogener som bakterier, virus och mögelsvampar.
Forskarna kunde visa att om en koloni drabbas av en smitta så förändras det sociala mönstret. Bland annat minskar kontakten mellan de äldre och de yngre arbetarmyrorna, vilket minskar risken för att de mest värdefulla myrorna, de unga och drottningarna, blir allvarligt sjuka.
Forskarna höll myrsamhällen i lådor med glaslock, där kameror kopplade till datorer fotade myrorna två gånger per sekund under försökens gång. Myrorna hade klisterlappar med streckkoder på sina ryggar, och på så sätt kunde datorerna identifiera och analysera rörelsemönstren hos enskilda myror i kolonierna.
Forskarna smittade hälften av kolonierna som ingick i experimentet med en mögelsvamp och kunde mäta hur pass smittade de enskilda myrorna blev av mögelsvampen. Det visade sig att de sociala förändringar som äger rum i smittade kolonier medför att färre myror blir allvarligt smittade – men fler blir lindrigt smittade, inklusive unga och drottningar. Forskarna, som har publicerat sina rön i Science, menar att det hela fungerar som en vaccinering; myror som blir lindrigt sjuka utvecklar en resistans mot patogenen i fråga.
