Genverktyg med större precision
Ett nytt genverktyg kan med stor precision byta ut sjukdomsframkallande mutationer. Forskarna jämför med hitta och byta ut ord i ett dokument i datorn.
Bild: Susanna M. Hamilton, Broad Institute Communications
Den nya metoden, som är en utveckling av Crispr-tekniken, gör det möjligt att byta ut delar av dna med större precision och kontroll än tidigare. Det öppnar för nya möjligheter att bota genetiska sjukdomar.
Forskarna bakom tekniken på amerikanska Broad Institute vid MIT och Harvard har i labbskala lyckats korrigera gener som orsakar två ovanliga genetiska sjukdomar. I princip skulle tekniken kunna användas för på samma sätt göra ändringar i närmare 90 procent av alla kända sjukdomsframkallande genvarianter, rapporterar de i tidskriften Nature.
– Det är ett jättespännande verktyg som ökar precisionen så att man får den förändring man vill ha, säger Magnus Lundgren är forskare vid Institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet. (Läs även artikeln Rätt sätt att genförändra människor, i F&F #10/18.)
Crispr-Cas9 brukar liknas vid en sax som klipper av dna på ett önskat ställe så att det blir möjligt att byta ut delar av dna-kedjan. En av svårigheterna är att se till att den bara den önskade förändringen sker och inga andra.
Den nya metoden, som forskarna döpt till ”prime editing” ökar precisionen så att rätt förändring sker mycket oftare. Istället för att klippa av dna:t så ersätts en sida i taget.
För att åstadkomma detta har forskarna byggt en ”molekylär maskin” som kombinerar Crispr-Cas9 med en process som kallas omvänd transkription. ”Maskinen” består av tre delar: En rna-molekyl som guidar Cas9 till rätt plats på dna-kedjan och som även bär med sig en ritning till hur den nya sekvensen ska se ut. Ett modifierat Cas9-enzym som binder till den bit av dna som ska ändras. Slutligen ett enzym som utför omvänd transkription, där rna:et översätts till en dna-sekvens som ersätter den bit av dna som ska ändras. (Se en förklarande grafik på engelska.)
Om än lovande så har dock den nya tekniken än så länge bara testas på celler i labbet. Det är en lång väg kvar innan den eventuellt skulle kunna testas på människor.
– Problemet för all genterapi är hur du får in förändringarna i tillräckligt många celler utan att det orsakar andra oönskade effekter som cancer eller omfattande immunreaktion, säger Magnus Lundgren.
Forskarna rapporterar att de kommer att gå vidare och testa tekniken på fler celltyper och så småningom på djur.
